Hela Ålands lag är på gång

Jahapp, i dag ska jag göra det största kardinalfel en samtidsobservatör troligen kan göra. Jag ska skriva om en fotbollsmatch utan att ens ha varit närvarande. Nja, helt sant är det inte. Jag såg större delen av första halvleken i går mellan IFK Mariehamn och JJK i Finska Cupen. Efter det tvingade mig omsorgen om landskapet och den aktuella omställningsbudgeten till ett möte i lagtingshuset. Men under den första halvtimmen fick jag förvisso inte se något mål men är ändå beredda att dra några för säsongen som kommer viktiga slutsatser. Fast först av allt. IFK krossade alltså JJK på hemmaplan med 4-1 i en stabil sydlig vårblåst. På basen av vad jag såg kan jag redan nu slå fast.


1. Jani Lyyski är för IFK vad en stabil chef är för ett företag. Han finns alltid med i kulisserna, gör strategiska inbrytanden och driver på de anställda. Hans omdöme är stabilt och få ifrågasätter hans auktoritet. Han uppträder tydligt, värdigt och representativt. Enligt mitt enkla förmenande är det mot den bakgrunden helt rätt att göra Jani L till kapten. Det finns förvisso de som ifrågasätter rollen far och son mellan Jani L och Pekka L. Jag tror kritikerna har fel. Herrar Lyyski har utkämpat fotbollsslag sedan dag ett och vet exakt sina roller. Annars skulle de aldrig ha varit där de är i dag.


2. Pekka Lyyski har vid sin sida i år biträdande tränarna Stefan Strömborg och Peter Lundberg. Det tror jag betyder mer än folk kanske begriper. Det är ledarskap som ligger bakom i stort sett allt positivt som händer. Och nu finns det tydligare sådant i laget.


3. Det egentliga skälet till denna bloggpost om en 4-1-seger i Finska Cupen är dock Simon Nurme. Han visade i går att en bra målvakt faktiskt kan vara halva laget! Nurme gjorde några räddningar under de första trettio minuterna som normalt sett bara gick att hitta i fotbollstidningen Buster på den tiden Buster var stor. Inom loppet av en handfull minuter avlossade JJK-spelare (förlåt, men jag uppfattade inte vilka det var) två kanoner av den kalibern som bara ”Hot-Shot Hamish” eller Super-Mac  på svenska mäktade med i samband med att han avfyrade Den Stora Kanonen för sitt lag, Princes Park, och för sin bagge, McMutton. Likt projektiler som sedan 1856 är förbjudna på våra Fredens öar gick bollarna helt parabelfria upp mot Nurmes vänstra kryss från sisådär tjugo trettio meter. Och i båda fallen var han där med en hand. När jag tänker efter såg det inte ens besvärligt ut fast det borde varit omöjligt. Med det vill jag säga, med den säkerhet som blott den oinvigde efter trettio minuters match kan slå fast: IFK har en kanonmålvakt i år. (Jag såg alltså inte JJK:s ledningsmål men förutsätter att Simon Nurme var oskyldig till detta. ;-)


4. Dagens målskyttar var Antto Hilskka som gav JJK ledningen med 1-0 i första halvlek. Den ledningen fick de bara behålla en kort stund innan Petteri Forsell kvitterade förIFK. I andra halvlek gjorde Aleksei Kangaskolkka två mål och Mattias Wiklöf ett.


5. Vi har ett starkt lag i år som kan gå långt. Jag hoppas ålänningarna tar tillfället i akt och kommer och ser det nystartade IFK. Med fler ålänningar i laget, beredda att föra hela Ålands kamp som Hela Ålands lag. Ses på läktaren!

Det kanske inte syns så tydligt på just den här bilden. Men här har IFK-keepern Simon Nurme precis räddat en JJK-projektil som i enlighet med demilitariseringen och neutraliteten borde vara förbjuden på Åland.