Brobyggare på riktigt

Inom politiken används begreppet ”brobyggare” flitigt. Det är dessa människor som skapar åsnebryggor och motorvägsanslutningar mellan idéer, tankar och ställningstaganden. Alltså extremt bildligt uttryckt. Det är ingen slump, folk som bygger broar skapar mer än andra möjligheter till kommunikation. Ibland för åsikter, i verkligheten för fordon.


En alldels riktig brobyggare på Åland är företaget Byggab med kompanjonerna Bengt Eriksson och Örjan Eriksson samt alla deras anställda. De har i det tysta genomfört ett i praktiken bragdartat brobygge på Föglö, över Lotsholmsströmmen där den nya Nötöbron mellan Nötö och Jyddö snart står klar. Det är inte vilken bro som helst utan, taget ur minnet, den största sedan Färjsundsbron byggdes 1980-1981. För denna bedrift står i runda slängar tolv beslutsamma män som aldrig klagat på vädret utan tagit på sig bättre kläder. De har dykt i iskallt vatten, när förnuftet har bett dem stanna hemma i tv-soffan. De har svurit, skrattat, burit och svettats tillsammans. Och de kan för alltid när de kör över Nötöbron säga ”den har jag varit med och byggt”. Hur många kan det?


Exakt hur allt gått till saknar jag insikt i och kunskap om. Av rapporterna jag fått har det varit vått, kallt, lerigt och tungt. Jag vet med säkerhet också att spurten som genomfördes häromveckan var imponerande. Av totalt 1.800 kubikmeter betong som transporterats till byggplatsen kördes då, på två och ett halvt dygn, 750 kubikmeter vilket behövdes för den helgjutna vägbanan! Betongstationerna vid Rafaels och Widmans gick för högtryck, sjutton betongbilar körde skytteltrafik och vid sidan av Föglöfärjan Skarven hade man hyrt in extrafärjorna Lotta 2 och Grisslan som gick mellan Långnäs och Överö. Varje bil körde nio resor eller totalt 1.530 mil för att vägbanan skulle kunna gjutas i ett stycke.


Innan bron som kostat 3,6 miljoner euro är klar att tas i trafik ska betongen under de kommande två veckorna härdas för att sedan spännas ihop med vajrar och fuktisoleras och asfalteras. I början av september ska allt vara klart.


Byggab är en liten firma med ett stort kunnande. På sin meritlista finns gott om komplicerade uppdrag, kajen i Eckerö, Svibybron, Mirandagaraget, Birkakajen och mycket mer. Nu hör inte herrarna Eriksson och deras anställda till de som beklagar sig men nog skulle det ändå förvåna om de inte den här sommaren ser fram mot semestern, åtminstone en liten aning.


Bra jobbat, gubbar!


(Och tack till L-G som jag fick låna bilderna av.)


NÖTÖBRON I KORTHET


Byggherre: Ålands landskapsregering, trafikavdelningen.

Byggentreprenör: Eriksson Byggab, Åland
Brotyp: Kontinuerlig balkbro av spännbetong.
Längd: 137 m
Bredd: 7,8 m
Budget: 3,6 milj euro
Tidplan: sept 2011 – dec 2012
Grundläggning: Två bottenplattor gjutna i torrhet och förankrade på berg. Övriga bottenplattor grundlagda på stålrörspålar (40 st, dia 660x15,6 mm) med största längd 32 meter. Pålarna förankrade i berget med injekteringsdubbar (120mm med rillor). Grundläggningsarbetet innehöll avancerade pålningsarbeten och bottenplattorna gjöts som undervattensgjutningar inom kasuner.
Armering: Total mängd 175.000 kg varav 86.000 kg i körbanan.
Betong: Total mängd 1800 kbm varav 750 kbm i körbanan. Körbanan gjöts kontinuerligt under 2,5 dygn. Betongtransporter från fasta Åland till Föglö krävde noggrann logistik och för detta utnyttjades två separata färjor som komplement till ordinarie färja mellan Svinö-Degerby.
Förspänning: 144 st vajrar fördelade i 12 rör som alla är uppspända till 130 ton.
Formmaterial: Som formmaterial har använts 90.000 kg HEB260 balk och 100.000 kg fackverk. Detta material återvinnes vid formrivningen.
Tillfälliga stödsponter: 20.000 kg stålspont.
Anslutningsvägar: 500 m vägbygge, samt asfaltbeläggningar.


Två nöjda herrar vid brobygget. Dan Engblom, till vänster, har varit landskapsregeringens man på plats medan Bengt Eriksson konstruerat, dykt och byggt.
När man ska bygga en bro får man börja med ett stort hål. För som med alla andra byggnadsverk är grunden viktigast. Och lerigast...
Under vintern pågick arbetet utan avbrott. Skillnaden mot nu är att det krävs tjockare kläder och varma skor.
Brobyggare gör det rejält. Inget får lämnas åt slumpen när det gäller byggnader över vatten
Vägbanan gjöts i ett enda stycke. För det krävdes 17 betongbilar som gick konstant mellan betongstationerna på fasta Åland och brobygget på Föglö.
Vägbanan innan betongen hälldes på.
Här gick det undan. Det tog två och ett halvt dygn av oavbrutet arbete för att gjutningen skulle lyckas.
De sjutton betongbilarna körde sammanlagt 1.530 mil på två och ett halvt dygn.
När det gäller logistiska utmaningar som denna är alla medel tillåtna. Som att sätta tunga betongbilar på små flottar.
Den nya Nötöbron ligger bredvid den gamla (bilden). Den senare ska rivas då den nya är helt färdig.

Kommentarer

  1. Om man får gnälla lite så känns det mindre imponerande att man satsar 3,6 milj på en bro som ska trafikeras av bilantal som kan räknas på den ena handens fingrar (Nötö har 17 st bofasta). Gick det faktiskt inte att bygga en billigare brokonstruktion i detta fall?

    SvaraRadera
  2. Den gamla bron på bilden är inte Golden Gate bron utan det är en hängbro lik golden gate (därav namnet) över Gollandströmmen.

    Det intressanta i sammanhanget är ju hur Mariehamns stad hade råd att låta bli att använda Byggab för kajen i Mhamn? Jag hade ju fått uppfattningen att Mariehamn behöver spara på sekinerna...

    Förutom det du skrev så är det ännu mera imponerande att Nötöbron blir färdig långt före utsatt tid!

    SvaraRadera
  3. Ser att det blev lite tokigt forumlerat. Golden gate bron är alltså över Gollandströmmen.

    SvaraRadera
  4. Tack Benny för det vakna påpekandet. Skrev lite fel där. Tror bestämt att det var vid just Golden Gatebron som vi gick på grund för hundra år sedan eller så med farsans gamla Gölbysnipa. Minns dock bestämt hur en inföding kom med båt och ropade ”rätt åt er era j-ar...” för att genast tillägga: ”oj, förlåt, jag trodde det var nån annan”. (Eller så får väl nån rätta det också, minnet är inte alltid vad det borde vara...) Till Anonym: När det gäller behov och pris kan man säkert diskutera, fast det har ingenting med själva byggnadsprestationen att göra.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg