Nu får älgen komma

Om ni undrar varför det varit blåsigt och kallt denna sommar kan jag för er nu berätta sanningen. Det är de åländska älgjägarnas samlade lättnadssuckar som dragit fram över holmarna och skären i en omfattning som varierat från frisk bris till styv kuling...

Från och med i år är nämligen det tidigare nervpåfrestande älgprovet moderniserat vilket lättat på lasten hos alla de annars hårda män som stått i kön till burarna och skakat. Förr måste du nå ett visst antal poäng med hjälp av ett visst antal skott. Dels på stående älg och dels på löpande. Man skjuter på sjuttio meters avstånd och uppdraget kan te sig enkelt. Men det är bara i teorin. Jag har sett män jag annars skulle förtro mina barns liv hos, förvandlas till skakande nervknippen inför skjutningen. Jag har sett jaktkompisar som lite bildligt uttryckt kan skjuta skräppor av flugor bli oförmögna att träffa en ladugård inifrån. Jag tror det var tävlingsmomentet som fick det att skära sig. Och det definitiva i att missa. Om man, förr, inte klarade älgprovet var det drevet som väntade – i sanning en upplevelse även det men såklart inte samma sak som att sitta i torn med skarpladdat vapen.

I år är det nya takter. Man skjuter serier om tolv skott på omväxlande stående och springande mål. Som mest kan man på en serie därmed få etthundratjugo poäng. Man måste ha etthundrafemtio poäng för att bli godkänd. Alltså måste man skjuta två serier. Minst. Klarar man det inte på två serier skjuter man tre och så vidare. Det är bra av flera skäl. Dels för att en miss inte vänder världen på ända och dels för att jägarna faktiskt får en rätt stor dos praktisk träning. Dessutom får butikerna sälja mer skott vilket är bra bara det! Vi måste ha tillväxt på vår ö och tillväxt skapar man bara genom att köpa saker av varandra.

Ni undrar kanske hur älgprovet gick för mig då jag nu, mitt i allt, snöat in på det. Kring det förbjuder mig självklart min blygsamhet för att ytterligare skrodera. Får nöja mig med att konstatera att kommer en älg förbi mig senare i höst. Då blir det i alla fall skjuta av!

God afton.

Allt jag vill ha är en älg som på skjutbart avstånd passerar mitt jakttorn. Ska det faktiskt vara för mycket begärt?!

Den här målbilden har åländska älgskyttar drömt många mardrömmar om. Men nu är pinan över. Det nya provet klarar alla – bara man tränar ordentligt.