Osten som gör skillnad
Några som mer än andra njuter av att ta betalt för gammal ost är vårt åländska mejeri, ÅCA. Dessutom gör de det bra, mycket bättre än stora konkurrenter. Som gammal mejeriarbetare på det glada nittonhundraåttiotalet är jag lycklig över att den grund vi byggde då, fortfarande håller att stå på :-). Skämt åsido så får jag väl i dag vara glad över att mejeriet inte gick under under de somrarna... Det var hur som helst extremt hårt arbete med lyft tyngre än vettet begrep. Jag stod vid mjölkbandet och tog vara på tetrorna som sprutade ut ur maskinen, placerade dem i plastlådor och började om igen. Från morgnar som tonåringar sällan sett till sena kvällar. Tempot var högt, vi som jobbade där unga och humöret ständigt på topp.
Därför var det extra roligt att från lagtingsgruppen komma på besök till ÅCA som i dag inte har mycket gemensamt med hur det var 1980. Jo, en grej. Johannes Snellman som i dag är bolagets pådrivande vd stod i rummet bredvid mig och ystade smör, vill mitt minne påskina. Han hör till de specialister som lärt sig jobbet från grunden. Det Johannes inte vet om pastöriseringsprocesser, sporer, livsmedelshygien och lagringstider är inte värt att veta. Det märks tydligt då han pratar om mejeriets produkter. I dag har han dessutom utvecklat en säljsida som bär långt.
ÅCA är numera nittioett år gammalt. Man omsätter nästan femton miljoner euro och har ett sextiotal anställda. Med åländska mått är det alltså ett stort företag. Huvudpunkten ligger på ost. Åttio procent av den mjölk som kommer in varje dag går till just osttillverkningen. Mjölken som sådan kommer från sammanlagt fyrtiotvå gårdar vilket är en stor skillnad jämfört med på nittonhundraåttiotalet då ÅCA bestod av fler än femhundra gårdar!
Av denna mjölk exporteras sjuttio procent till Finland och Sverige vilket gör ÅCA extra viktigt. Exportinkomster är det som skapar tillväxt på Åland. Ska vi bara byta pengar med varandra slutar det i ett nollsummespel.
Inom ÅCA ägnar man stor kraft åt att definiera vad man gör och varför man gör det. Det är klokt. Vi har många företagare och anställda på Åland som vaknar, jobbar, äter och sover och sedan inte så mycket mer. Ett arbete med en värdegrund och en samsyn kan uppfattas som fluffigt och okonstruktivt men är de facto motsatsen. Genom att formulera sina mål blir arbetet både skojigare och mer produktivt. För ÅCA:s vidkommande handlar det om att ta ANSVAR, göra det ÅLÄNDSKT och alltid skapa FRAMÅTANDA. Innehåller i orden betyder att man ska respektera djur, människor och miljön, att man inte köper in mjölk utifrån och att det ska hända mycket i företaget.
Hittills har man mött sina egna höga krav med råge. Smöret vann nyligen ett prestigefyllt pris i Allt om Mats stora smörtest och ostarna har de senaste tre åren placerat sig högt i den nationella rankingen. Det lyckades man med även i år. Ålandstidningen och Nya Åland berättar mer.
Vid sidan av den ständiga produktutvecklingen med joghurt, glass, nya ostar och allt vad det är pågår också en ständig förädling av säljstrategin, något som är minst lika viktigt som själva tillverkningen. Det finns stor potential. I både Sverige och Finland är efterfrågan på dessa åländska produkter stor. I själva verket så stor att dagens 1.755 mjölkproducerande kor borde vara sjuttio procent fler för att klara efterfrågan. Det är ingen omöjlighet. På 1930-1940-talen fanns niotusen kor på Åland! Skulle man lyckas med det, att utöka med sjuttio procen, skulle det skapa arbete åt ytterligare etthundra personer vilket är vad Åland i dag behöver. När de stora elefanterna dansar långsammare måste de mindre och mer snabbfotade företagen rycka in. ÅCA är ett bra exempel på det. I morgon ska jag berätta om ett annat, mindre men på många sätt guldkantat litet bolag!
Här kan man följa med vårt åländska mejeri på Facebook. De är både aktiva och kreativa på det sociala mediet.
Därför var det extra roligt att från lagtingsgruppen komma på besök till ÅCA som i dag inte har mycket gemensamt med hur det var 1980. Jo, en grej. Johannes Snellman som i dag är bolagets pådrivande vd stod i rummet bredvid mig och ystade smör, vill mitt minne påskina. Han hör till de specialister som lärt sig jobbet från grunden. Det Johannes inte vet om pastöriseringsprocesser, sporer, livsmedelshygien och lagringstider är inte värt att veta. Det märks tydligt då han pratar om mejeriets produkter. I dag har han dessutom utvecklat en säljsida som bär långt.
ÅCA är numera nittioett år gammalt. Man omsätter nästan femton miljoner euro och har ett sextiotal anställda. Med åländska mått är det alltså ett stort företag. Huvudpunkten ligger på ost. Åttio procent av den mjölk som kommer in varje dag går till just osttillverkningen. Mjölken som sådan kommer från sammanlagt fyrtiotvå gårdar vilket är en stor skillnad jämfört med på nittonhundraåttiotalet då ÅCA bestod av fler än femhundra gårdar!
Av denna mjölk exporteras sjuttio procent till Finland och Sverige vilket gör ÅCA extra viktigt. Exportinkomster är det som skapar tillväxt på Åland. Ska vi bara byta pengar med varandra slutar det i ett nollsummespel.
Inom ÅCA ägnar man stor kraft åt att definiera vad man gör och varför man gör det. Det är klokt. Vi har många företagare och anställda på Åland som vaknar, jobbar, äter och sover och sedan inte så mycket mer. Ett arbete med en värdegrund och en samsyn kan uppfattas som fluffigt och okonstruktivt men är de facto motsatsen. Genom att formulera sina mål blir arbetet både skojigare och mer produktivt. För ÅCA:s vidkommande handlar det om att ta ANSVAR, göra det ÅLÄNDSKT och alltid skapa FRAMÅTANDA. Innehåller i orden betyder att man ska respektera djur, människor och miljön, att man inte köper in mjölk utifrån och att det ska hända mycket i företaget.
Hittills har man mött sina egna höga krav med råge. Smöret vann nyligen ett prestigefyllt pris i Allt om Mats stora smörtest och ostarna har de senaste tre åren placerat sig högt i den nationella rankingen. Det lyckades man med även i år. Ålandstidningen och Nya Åland berättar mer.
Vid sidan av den ständiga produktutvecklingen med joghurt, glass, nya ostar och allt vad det är pågår också en ständig förädling av säljstrategin, något som är minst lika viktigt som själva tillverkningen. Det finns stor potential. I både Sverige och Finland är efterfrågan på dessa åländska produkter stor. I själva verket så stor att dagens 1.755 mjölkproducerande kor borde vara sjuttio procent fler för att klara efterfrågan. Det är ingen omöjlighet. På 1930-1940-talen fanns niotusen kor på Åland! Skulle man lyckas med det, att utöka med sjuttio procen, skulle det skapa arbete åt ytterligare etthundra personer vilket är vad Åland i dag behöver. När de stora elefanterna dansar långsammare måste de mindre och mer snabbfotade företagen rycka in. ÅCA är ett bra exempel på det. I morgon ska jag berätta om ett annat, mindre men på många sätt guldkantat litet bolag!
Här kan man följa med vårt åländska mejeri på Facebook. De är både aktiva och kreativa på det sociala mediet.
 |
| Kastelholmsosten är ett exempel på en produkt som förädlats med hjälp av uteslutande åländska råvaror och som det finns efterfrågan på i vår omvärld. Precis sådana varor behöver vi! |
Kommentarer
Skicka en kommentar