Så ska euron räddas

EU:s finanskommissionär Olli Rehn delade också med sig av några idéer hur euron som sådan ska räddas och tecknade en vision kring bankernas framtid i Europa. Läs mer här om det andra han också ägnade tid åt. Varför allt detta med besparingar och indragningar är viktigt förklarar den åländska finansministern Roger Nordlund tydligt här.

Om inte de pågående reformerna i Europas största krisländer får effekt blir det ännu hårdare tag. Det är något som egentligen ingen begrep när euron bildades. Att den finansiella obalansen skulle bli så omfattande låg utanför radarbilden. Receptet är enligt Olli Rehn att ”stärka den ekonomiska unionen om euron ska fortsätta och euroländerna ska ha ekonomisk framgång i framtiden.”

Det handlar alltså om en monetär union vid sidan av den politiska. Men hur den ska se ut är långt ifrån klart. Det behövs en bred samhällsdebatt kring just detta. I Finland, på Åland och i resten av Europa. Det troligen värsta man kan göra är att blunda och vänta och se. I en kris som den vi genomlever är det skärpan i tanken som är avgörande, inte storleken på befolkningen. Och siktet måste vara ställt både långt och kort samtidigt. Den monetära unionen måste bli verklighet och därmed skapa Euro 2.0 – en rejäl uppgradering av det nuvarande EMU som tjänstgjort sina tio första, inte särskilt lyckade år. 

Olli Rehn sammanfattar:
– Vi måste arbeta både på kort och lång sikt. För att överkomma krisen behöver vi ett starkt agerande för att på kort sikt stabilisera marknaden och på längre sikt skapa arkitektur för hela eurområdet. Vi behöver klara riktningar och enighet från medlemsstaterna.

Det där låter bra. Men vilka straff finns det som man kan utmäta om inte länderna följer direktiven? Konsekvenser?
– För tjugo år sedan då Esko Aho var statsminister och jag centerns vice ordförande pratade vi om ramvillkor. Sådana finns även för de länder som i dag tar emot lån och stöd från euroområdet. Till exempel i Spanien i går. Vi hade en klar och djup diskussion med dem om kraven från EU. Det handlar om väldigt känsliga frågor som till exempel höjningen av den officiella pensionsåldern. Spanien ska nu snabba upp detta arbete vilket är nödvändigt för att skapa en hållbar offentlig ekonomi. Om ett land inte respekterar rekommendationerna kan man använda sig av sanktioner. Vi har gjort det mot ett motsträvigt Ungern i början av detta år. Efter några månader följde Ungern rådet att nå mindre än tre procent underskott i offentlig ekonomi. På samma sätt Belgien. Landet hade svårigheter för ett år sedan. Utan inbesparingar i ekonomin på en miljard euro skulle de få 800 miljoner euro i sanktioner. Det var nödvändigt för att hålla underskottet på mindre än tre procent av BNP. Vad hände? Efter 500 dagars regeringsbildning kom sex partier överens och började reformera, spara och höja skatter. I början av januari kom resultatet. Belgien undviker sanktionerna tack vare dessa besparingar på cirka en miljard euro. Det finns några andra länder också. Belgien och Ungern är bra exempel på vad som kan hända. Sanktionerna har både styrka och effekt när det gäller offentliga finanser.

Hur hanterar EU länder som står utanför den monetära unionen? Sverige och England?
– Vi måste försöka göra allt som är möjligt med alla 27 medlemsländerna, Kroatien är snart nummer 28). Man måste hitta praktiska lösningar så att länder som Sverige kommer med i en framtida bankunion. Jag var i Stockholm för två veckor sedan och träffade Anders Borg som hade varit emot en bankunion i samband med ett möte på Cypern. I Stockholm hade vi en konstruktiv diskussion och vi började hitta praktiska lösningar. Nu har Fredrik Reinfeldt tagit ställning och sagt att Sverige ska tala seriöst kring hur landet ska delta i bankunionen i praktiken. Arbetet är alltså på gång.

Ungdomsarbetslösheten i EU, är det en fråga för nationerna?
– Mest, men också en del av vårt gemensamma arbete. Vi har nämligen i de länder med högst arbetslöshet, Grekland, Spanien och Italien vidtagit speciella åtgärder där kommissionen hjälper dessa länder att utveckla abetsmarknaderna som sysselsätter ungdomar. Detta har hittills skett i sammanlagt åtta länder.

Finansvärlden kontrolleras allt hårdare. Tror du det finns en framtid för små banker som Ålandsbanken?
– Vi har gjort ett förslag till den första fasen kring en bankunion för två tre veckor sedan. Det innebär en överenskommelse om en gemensam tillsynsmekanism för banker i EU-området. Mekanismen ska vara formulerad före slutet av året. Sedan fortsätter kommissionen att förädla förslaget till ett gemensamt depositionsskydd. Det blir svårt för man borde inte ha ett genensamt depositionsskydd då det inte vore rättvist mot de länder som har ett fungerande skydd i dag, till exempel Finland och Sverige till skillnad mot bankerna i södra Europa. Hur detta system ska se ut har inte formulerats ännu. Hur skulle det fungera i framtiden? De som betraktas som stora med aktiviteter över gränserna är en klar minoritet, färre än 200, av totalt 6.200 banker i euroområdet. De skulle vara en egen grupp som skulle överses av ECB. För de mindre bankerna skulle i allmänhet de nationella tillsynsmyndigheterna kunna sköta kontrollen. En fond borde skapas för de stora bankerna, som skulle finansieras av den finansiella industrin som deltar i systemet. Man skulle inte koppla samman svenska och finska fonder med andra europeiska fonder. Det är idén, men vi har inte föreslagit något ännu, det sker först efter konsultationer med medlemsstaterna och banksektorn.

Och det var nog med nationalekonomi för denna gång. Men var så säker. Det finns skäl att återvända till denna över allt skuggande verksamhet.

Det saknas åtminstone inte humor i den pågående krisen.

Inspirerade av fotbolls-EM. 

Och så lite vanligt sprängstoff.

Den klassiska bollen och backen-teckningen.

Och mitt i allt detta Olli Rehn som ska försöka styra upp något i röran.