Direkt från verkligheten

Medan folk strider om språk, styrelseposter, makt, pengar och en massa annat som förstås är viktigt men kanske inte avgörande pågår ett ständigt liv utanför lagting, styrelserum och debattspalter. Till den verkligheten for jag i morse för att träffa en mjölkbonde som bestämt sig för att se möjligheter istället för problem. Den insikten skulle jag hoppas fler tog till sig av här i världen.

Tillsammans med vännerna Birgit och Lasse Parikka styrde jag till Birgits son Ole och hans hustru Tarja Blomqvist som tillsammans driver Östergårds Mjölk Ab i Gesterby. Där har paret tålmodigt och målmedvetet byggt upp Ålands största mjölkgård där trehundra kor av två olika raser levererar nio ton mjölk varje dag till ÅCA. Det har gått ganska snabbt efter att Ole och Tarja beslöt sig för att satsa på sin dröm. I jämförelse fanns det femton kor på gården när Birgit flyttade dit 1965. Ungefär lika många fanns det när tjugosexårige Ole Blomqvist, vid faderns frånfälle, tog över gården. Men för några år sedan bestämde sig paret för att satsa stort. Det har burit frukt. I dag är Ole fyrtiosex år och minst lika mycket industrialist och entreprenör som mjölkbonde. Mjölkgården är i dag ett aktiebolag med sex sju anställda och ett systematiskt tänk man annars bara hittar i stora industrier. Ingen detalj är för liten. Varje ko är en länk i ett komplext system där varje mjölkning bokförs noga liksom alla åkommor, kalvningar etc registreras. Detta för bland annat med sig friskare djur och bättre kvalitet på mjölken. Målet i systemet är att göra jobbet så strukturerat som någonsin är möjligt.

Östergårds Mjölk Ab är inte en robotladugård som nyöppnade Tomtens Mjölk Ab. Varje ko mjölkas semiautomatiskt eller hur man ska uttrycka det. Så här ser det ut tre gånger om dygnet, året runt eller 24/7 som det numera heter. Ole Blomqvist berättar själv om grejerna.

Tanken som ofrånkomligen slår mig efter pratstunden och rundturen med Ole Blomqvist är kraften i entreprenörskapet och möjligheterna som ofrånkomligen måste finnas på många andra mindre gårdar på Åland. En storsatsning som denna måste basera sig på gedigen kunskap i djurskötsel. Men inte bara det. Det måste också till en vilja att utveckla verksamheten och möjlighet att bygga en för ändamålet anpassad ladugård, tillgång till foderåkrar och, kanske viktigast av allt: platser (åkrar) att sätta gödseln på. En utmaning är som vanligt finansieringen. En ladugård som sådan utgör inte mycket till säkerhet för kostymerade bankdirektörer, de vill ha något som går att sälja om det går på tok. Vanliga fabrikslokaler kan användas till annat, en bondgård kan egentligen bara användas till en sak. Här är det viktigt att Åland även i fortsättningen står redo med investeringsstöd eller beredskap att ställa upp med borgen. Det handlar ändå om riktiga produkter som ÅCA skapar, produkter som det finns en marknad för; i synnerhet mot bakgrund av hästköttsskandaler och liknande. Ska Åland bli Nordens mathjärta gäller det att ha produkter som håller i alla väder. Det gör lokalproducerad mjölk, ost, smör, yoghurt, glass och allt vad det finns. Allt fler är redo att tänka globalt och äta lokalt för att det är godare, fräschare och hälsosammare.

Det finns även många andra fördelar med företagare som förverkligar sina visioner. Till exempel alla ringeffekter. Östergårds Mjölk Ab har anställda och köper både tjänster och produkter i stor omfattning. Inte minst har "brobyggarna" Bygg Ab utvecklat stor kunskap i att bygga stordriftsstall för mjölkdjur.

Mor och son och Lasse på plats utanför kalvkättarna som står i solen utanför de stora djurhallarna i Gesterby.

I en stor hall intill huvudhallen finns BB och sjukstugan för kor som gått i sin eller annars inte är i toppskick. Sextio procent av besättningen utgörs av bruna (Ayrshire) och fyrtio procent av svarta kor (Holstein). "Varför? För att jag gillar blandningen!", som Ole Blomqvist uttrycker det.

Korna i den stora ladugården där tvåhundrafemtio djur äter och mjölkas. Hornen plockas bort redan från kalvstadiet för att undvika olyckor senare. Resultatet blir friskare kor, bättre mjölk och mer hygienisk hantering.

Kalvarna föds på Östergårds i Gesterby men forslas efter någon månad till Mangelbo där de växer upp för att sedan återföras som producerande mjölkkor.

Så här ser djurhallarna ut från utsidan.

Östergårds Mjölk Ab är inte bara en bondgård, långt därifrån. Den har under ledning av Ole och Tarja Blomqvist förvandlats till en mjölkindustri av högsta klass.