Skatter och framtiden

I lagtinget i dag handlade mycket om polislagen och vilket språk polisen ska använda. Det var en debatt jag aldrig gav mig in i. Jag inser inte problemet utan tycker lite hederligt sunt förnuft kunde vara lösningen. Det är alldeles självklart att polismästaren inte ska använda tolk i sina kontakter med det finska Finland. Så har vi aldrig gjort på Åland och så ska vi aldrig göra. Däremot borde Finland se till att all service finns på två språk i ett tvåspråkigt land.

Jaja, mitt område för dagen var ett nytt förslag till samfundsskatt vilket jag presenterade så här. OBS! Sluta inte läsa här, det kanske handlar om skatter och skatter är per definition trista och dyra. Men det handlar om mer än så. Det handlar också om Ålands möjlighet att i framtiden använda kommunalskatteinstrumentet på ett annorlunda sätt jämfört med i dag.

I dag kom också beskedet att Margareth Thatcher avlidit i England. Om henne skrev jag så här för inte så länge sedan. Thatcher är en av de verkligt stora demokratikämparna här i världen och satte stopp för Argentinas försök att kapa Falklandsöarna och socialismens utbredande i Europa. Hon förtjänar cred en dag som denna.

Common sense är alltså samma sak som sunt förnuft.

Anförande i lagtinget i dag:

Fru talman,

Det råder som bekant skakiga tider i vår värld. Alla stater runtom oss kämpar för att inkomsterna ska räcka till utgifterna. Vi på Åland gör det, Finland gör det och resten av Europas stater gör det. Ekvationen är inte enkel. Samtidigt som samhällskassan måste räcka till den välfärd vi vant oss vid är det livsviktigt att företagen kan fortsätta utvecklas och skapa arbetsplatser och vinster. Framtiden finns i den privata sektorn och i arbetsplatserna. Så ser utmaningen ut på Åland, i Finland och i resten världen. Läget är skarpt och ekvationen långt ifrån enkel. Inte minst illustreras det av den lag vi i dag har att behandla.

Finans- och näringsutskottet har berett den av landskapsregeringen föreslagna lagen ”Ändringar i samfundsbeskattningen 2013-2016”. Det är en så kallad blankettlag i två delar vilka redan trätt i kraft i Finland. Dels införs nya avdragsmöjligheter i statsbeskattningen för att stimulera produktiva investeringar och forsknings- och utvecklingsverksamhet. Dels innebär förslaget en smärre kommunalskattehöjning för företag under åren 2013, 2014 och 2015. Från och med år 2016 sänks skatten, enligt förslaget, tillbaka till en nivå lägre än i dag. Totalt sett fick de åländska kommunerna elva miljoner i skatter från samfund år 2010. Sedan dess har nivån sjunkit och för år 2012 räknar man med 6,75 miljoner euro i samfundsskatter till kommunerna. Detta förslag betyder att inkomsterna för kommunerna för 2013 bör stiga till strax över sju miljoner euro och att samfundsbeskattningen är lika hög som i Finland eller 24,5 procent.

Hur oförutsägbart det ekonomiska läget är i dag illustreras nästan övertydligt av det faktum att Finlands regering samtidigt som vi i utskottet hanterade denna lag kom med helt nya förslag till ramlagar som både sänker företagsskatten och förändrar avskrivningsmöjligheterna. Detta drabbar såklart också Åland. Inte nog med det. Som vi har kunnat följa i riksmedia väckte förslaget till dividendbeskattning i ramlagen sådana protester att ramförslaget med stor sannolikhet måste göras om. Det väcker såklart frågan hur vi på Åland ska kunna hantera frågorna när inte ens finansministeriet med dess väldiga resurser till alla delar klarar av det. Ändå måste vi försöka. Framtiden kommer med stor säkerhet att kräva åtgärder som hittills inte varit självklara. Genom att själva göra analyser kring vad det självstyrda Åland är bäst förtjänt av kan vi behålla initiativet till att själva fortsätta skapa vår egen lycka, baserad på våra egna behov.

I behandlingen av denna lag som i sig inte innehåller några dramatiska förändringar har finans- och näringsutskottet försökt höja blicken något ovanför det dagspolitiska. Vi ser i denna lag på nytt att det som är bra för Finland inte med nödvändighet är bra för Åland. Avskrivningarna i detta lagförslag känns mer anpassade för stor industri än små tjänsteföretag. Enligt vad utskottet erfarit är det extremt få åländska företag som berörs vilket naturligtvis är synd. Även på Åland måste vi göra allt vad vi kan för att företagen ska må bra och fortsätta skapa vinster och arbetsplatser. Detta lagförslag sätter på sätt och vis fokus på denna strukturella skillnad som föreligger mellan Åland och Finland. Av det skälet ser utskottet gärna att landskapsregeringen i fortsättningen och om möjligheterna finns gör en analys av hur ny skattelagstiftning slår i Finland respektive på Åland. Gärna tillsammans med näringslivet vars två organisationer noga följer utvecklingen i såväl Finland som på Åland. Vi har i utskottsarbetet inte gått så långt att vi föreslår avvikande beskattning son någon slags norm men vi vill inte heller att möjligheten utesluts. Nya tider kräver nya åtgärder, inte minst inom det ekonomiska området. Vi har som bekant en viss egen behörighet på skatteområdet men vi har hittills valt att inte utnyttja den i någon större utsträckning. Vi är från utskottets sida väl medvetna om att detta kräver resurser men anser också att det sannolikt är mycket värdefullt inför framtiden och de statsfinansiella utmaningar som väntar.

Fru talman, med hänvisning till det sagda föreslår utskottet att lagförslagen i framställan nummer 10/2012-2013 godkänns med medföljande kläm vilken jag måste anföra en liten rättelse till. Den ska lyda så här ”…att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.

Tack.