Målet är nått, resan fortsätter
Varning. Detta inlägg kan uppfattas som skrytigt. Jag är nämligen för ögonblicket otroligt nöjd med mig själv!
I går rodde jag tio kilometer på tiden fyrtio minuter och trettionio sekunder, snabbare än någonsin tidigare i en Concept 2 roddmaskin. Det var kanske ett litet steg för mänskligheten men ett jättekliv för mig. Vi måste gå tillbaka till 2005 då jag och min kompis Johnny rodde i en riktig båt från Stockholm till Åland. Vi tränade och låg i inför den färden. Johnny var den starkare av oss och lyckades ro tio kilometer i en Concept 2 på fyrtio minuter och femtiosex sekunder (40.56). Själv kom jag ner till fyrtiotre minuter...
I vintras, den tjugoåttonde december 2012, insåg jag att det så kallade måttet var som man säger rågat. Konditionen var i botten efter alltför många år av att göra alldeles för lite. Den första roddturen på Avancia tog fyrtiosex minuter och fyrtiosju sekunder (46.47). Jag var död efteråt men fortsatte ändå, alltid till musik. I går satte jag mig tillrätta igen i den välbekanta roddmaskinen, för trettioförsta gången sedan den första rodden i december. I mitt huvud ekade en fras jag läste i helgen. ”Hjärnan ger alltid upp före kroppen.” I går bestämde jag mig för att strunta i att hjärnan kved och kverulerade. Jag körde på i ett tempo som jag uppriktigt sagt inte trodde jag skulle fixa. Jag fäste min uppmärksamhet till ettusen procent på displayen och stängde av allt vad omgivning hette. Det var jag och Concept 2 och ingenting annat.
Det gick vägen och det kanske låter lite löjligt men så nöjd som jag var efter den roddturen kan jag inte minnas när jag skulle varit senast. Det är en enastående känsla att ha nått ett mål som från början i precis alla avseenden låg omöjligt långt borta. Det gjorde ont och det var rätt eländigt, men det gick vägen.
Nu i dag kan jag känna en viss tomhet. Vad ska nästa mål bli? Svaret är dock enkelt. Att gå under fyrtio minuter! Kör på och kom ihåg att det aldrig är för sent att börja träna.
I går rodde jag tio kilometer på tiden fyrtio minuter och trettionio sekunder, snabbare än någonsin tidigare i en Concept 2 roddmaskin. Det var kanske ett litet steg för mänskligheten men ett jättekliv för mig. Vi måste gå tillbaka till 2005 då jag och min kompis Johnny rodde i en riktig båt från Stockholm till Åland. Vi tränade och låg i inför den färden. Johnny var den starkare av oss och lyckades ro tio kilometer i en Concept 2 på fyrtio minuter och femtiosex sekunder (40.56). Själv kom jag ner till fyrtiotre minuter...
I vintras, den tjugoåttonde december 2012, insåg jag att det så kallade måttet var som man säger rågat. Konditionen var i botten efter alltför många år av att göra alldeles för lite. Den första roddturen på Avancia tog fyrtiosex minuter och fyrtiosju sekunder (46.47). Jag var död efteråt men fortsatte ändå, alltid till musik. I går satte jag mig tillrätta igen i den välbekanta roddmaskinen, för trettioförsta gången sedan den första rodden i december. I mitt huvud ekade en fras jag läste i helgen. ”Hjärnan ger alltid upp före kroppen.” I går bestämde jag mig för att strunta i att hjärnan kved och kverulerade. Jag körde på i ett tempo som jag uppriktigt sagt inte trodde jag skulle fixa. Jag fäste min uppmärksamhet till ettusen procent på displayen och stängde av allt vad omgivning hette. Det var jag och Concept 2 och ingenting annat.
Det gick vägen och det kanske låter lite löjligt men så nöjd som jag var efter den roddturen kan jag inte minnas när jag skulle varit senast. Det är en enastående känsla att ha nått ett mål som från början i precis alla avseenden låg omöjligt långt borta. Det gjorde ont och det var rätt eländigt, men det gick vägen.
Nu i dag kan jag känna en viss tomhet. Vad ska nästa mål bli? Svaret är dock enkelt. Att gå under fyrtio minuter! Kör på och kom ihåg att det aldrig är för sent att börja träna.
 |
| Det har krävts mycket svett och musik för att nå till denna tid... |
 |
| ...och då är det helt okej med egopics! |
 |
| Så här ser de ut, godingarna vid den norra väggen på Avancia. |
Kommentarer
Skicka en kommentar