Utmaningarna allt större

I dag fyller superinvesteraren Georg Soros åttiotre år, således en passande dag att diskutera det överallt skuggande ämnet offentlig ekonomi. Det gick nämligen och som bekant som jag befarade och fruktade med den åländska klumpsumman. Till följd av ett synnerligen prekärt läge i industri-Finland sjunker den årliga pengen som ska hålla Åland flytande. Uppgifterna som anlände i förra veckan ger beskedet att Åland istället för tidigare (i den första omställningsbudgeten) uppskattade 224 miljoner euro för år 2014 nu kan räkna med 213 miljoner euro. Därmed får man nog konstatera att det tidigare målet ”budget i balans” är svårt på gränsen till omöjligt att nå utan att på riktigt äventyra samhällsfunktioner. Det är kalla fakta. Intäkterna från Finland är något som Åland inte kan påverka men måste anpassa sig till. Här kan man höra finansminister Roger Nordlund resonera kring effekterna av kallduschen.

Själv har jag ett antal gånger berört frågan i lagtingets talarstol. Här i det allra första budgettalet, här i ett anförande kring ledarskapet och i våras då daytraders för kanske första gången någonsin blev ett instrument i debatten. Några av texterna är kanske onödigt långa men för den skull inte oviktiga. Tvärtom faktiskt.

Vad kan då allt detta betyda i höstens budgetarbete? Såklart mycket, tio miljoner euro är inget man snyter ur ärmen. Tidigare åtgärder måste revideras och beslut fattas på nytt. Inget konstigt med det, det är alltid klokt att rita om kartan då verkligheten förändras. Inom finans- och näringsutskottet har vi hanterat dessa siffror i olika repriser och beslöt i samband med fjolårets budgetbehandling att begära en halvårsredogörelse till lagtinget inför höstens budgetförhandlingar. Det är nödvändigt för att skapa ett medvetande om det allvarliga i situationen. Genom att införa denna ”halvårsrapport” försäkrar vi oss om att ständigt hålla fokus på ekonomin.

Vad kan man göra för att skapa denna önskvärda balans mot bakgrund av att intäkterna går utanför den åländska behörigheten? Svaret är dessvärre att det nästan uteslutande handlar om inbesparingar och rationaliseringar. Ett led i det arbetet är samhällsservicereformen som där det är ekonomiskt gynnsamt måste genomföras i snabb takt. I det projektet finns mycket att göra och massor att spara.

Jag är övertygad om att detta kommer att ske under denna höst och jag hoppas att såväl regeringsblocket som oppositionen på riktigt inser allvaret och förmår koncentrera på det som är bra för hela Åland. Vi har en annalkande kris att hantera och har inte råd att gnabbas om vem som haft rätt eller fel eller sagt bu eller bä. Efterklokhet är bara kontraproduktivt. Målet är att hela Åland ska kunna leva och utvecklas. Vi behöver fler företagare som är villiga att skapa sin egen framtid och vi behöver varor att exportera. Vi behöver uppfinnare som gör skillnad. Jag tror att småskaligheten rätt hanterad kan bli en viktig del i bygget av vägen mot framtiden. Det blåser upp och då ska vi göra som ålänningarna alltid gjort. Vi ska hissa seglen.
Albanus får illustrera nödvändigheten att hissa segel när det börjar blåsa. Det är ett gott exempel för hela Åland just nu. Våra ekonomiska ramar krymper och gör det allt besvärligare att skapa balans mellan intäkter och utgifter. (Foto: Wikimedia Commons, Bruno Girin)
  

Kommentarer

Populära inlägg