Att hellre leta fel än rätt

Den svåra konsten att hellre leta rätt än fel är i vart fall inget finska Yles program MOT ägnar sig åt. Men i serien du är vad du heter är det kanske inte så konstigt. Kallar man sig MOT är det svårt att vara FÖR något. (Förlåt den eventuellt göteborgska nivån på den passningen.)

Det var alltså på måndagskvällen som vi fick oss trettio minuter tendentiöst reportage till livs på bästa sändningstid. Rubriken på programmet var oblyg och gement vinklad: ”Plundringen av champagnevraket”. Syftet var bara ett; den vrakchampagne som upphittades på botten av Ålands hav år 2010 borde enligt reportern och de flesta intervjuade inte fått säljas vidare. Det vore bättre att drycken aldrig användes. (Detta ställdes sedan mot Michael Björklunds planer för Smakbyn, vilket inte ens för den mest konspiratoriske borde ha med varandra att göra.)

Jag har tidigare berört champagnefyndet och tycker man mer rakt på sak borde sälja bort flaskorna medan tid är. Ja, det kanske finns fornminneskramare som tycker det är oetiskt men själva finessen med champagne som överlevt hundra år på havets botten är nog att den ska förtäras. Det var ju faktiskt därför skumpan i tiderna tillverkades och jag är säker på att champagnemästaren i sin himmel skulle vrida på sig om han eller hon hörde hur folk försöker stoppa dryckerna från att avnjutas. I dag ligger alla åtgärder på is i väntan på ett besked från Justitiekanslern om huruvida en eventuell försäljning skulle bryta mot internationella regler. 

Tack vare vrakchampagnen och så småningom med hjälp av vrakölen som Stallhagen förbereder har lilla Åland en förutsättning att bli en snackis i stora världen. Hittills har vrakfyndet rest över hela jordens medier och är det något vi på Åland behöver är det sådan PR och marknadsföring. Jag tror att risken för att bli betraktad som någon slags plundrare är extremt liten och faktiskt överkomlig i det sammanhanget. 

Med tanke på hur risigt det allt oftare ligger till med svenskan i Finland måste jag också göra en anteckning. Programmet som handlade om enspråkigt svenska Åland gick till största delen på finska och någon svensk text såg i vart fall inte jag till. Alldeles uppriktigt sagt var detta inte alls bra journalistik, Yle.

Så här såg flaskorna ut där de låg i vraket på havets botten. 

Den första auktionen betingade ett rekordpris på 24.000 euro för en flaska av världens äldsta champagne. 

I dag ligger flaskorna och väntar på bättre tider i ett kylrum. 

Det var viktigt att texta programmet från svenska till finska men inte från finska till svenska. Det är varken mer eller mindre än ett otyg.