Klokt sagt om finskan
Nästan ingenting sätter fart på trollen som den eviga frågan om finska språket och Åland. Senaste snubben som kom rusande med en hink bensin till den glödande brasan var en Helsingforspolitiker representerande SFP, Mikael Sjövall. Om honom vet jag inget mer än att han i alla fall inte har tur när han tänker och skriver. Klädsamt och klokt gick vännen Carl Haglund (SFP:s ordförande och försvarsminister) snabbt ut och gjorde klart att Sjövalls bokstäver inte representerar partiets åsikt. Fast då var skadan redan skedd och trollen vakna.
I utspelets kölvatten gick debattörer sedan bananas på snart sagt alla platser som finns, de flesta såklart anonyma och till sist begriper ingen vad det handlar om annat än att Åland och ålänningarna på nåt vis, oklart vilket, inte gillar Finland och finskspråkiga. Tramsfaktorn står på rött och folk som borde samarbeta står bakom anonymitetsskyddet och tror de bygger samhällen alltmedan de kastar skit på varandra.
I det läge behövs förnuft och då sätter sig min kompis Lasse Parikka och tidigare lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw i tv-soffan på Åland24 och säger debattens mest förnuftiga sanningar. Raija-Liisa med lång karriär i det offentliga Åland bakom sig och karelaren Lasse i egenskap av en hårt arbetande man som för nitton år sedan flyttade från det finskaste Finland till Åland. Det har han aldrig ångrat, det vet jag. Lasse har genom åren blivit en viktig samtalspartner till mig. Han har ett kontaktnät i Finland som få överträffar och han missar aldrig chansen att för sina finskspråkiga vänner förklara hur Åland fungerar. Han skriver kolumner i finska tidningar och han prisar det sunda förnuftet på ett sätt fler borde ta del av. Hans åsikter är många och välformulerade men de kokar ner till en sanning: på Åland är det svenska som gäller. Inte om man träffar andra finskspråkiga och vill prata med dem men alltid i offentliga sammanhang. Sådan är även jag. Språkkunskaper är aldrig en belastning och får aldrig bli det. Min egen finska är ganska vissen men min engelska använder jag om inte dagligen så väldigt ofta.
Lasse hör till dem som ser pragmatiskt på tillvaron. Det betyder att man ska använda det språk man kan i syfte att ta sig fram här i världen och livet. Kring detta har jag resonerat tidigare, till exempel när det gällde polismästarens funderingar och Visit Ålands blivande chef.
Jag ska inte orda mer om vad Raija-Liisa och Lasse sade men jag tycker ni ska se programmet som finns inbäddat nertill. När tonläget är som högst är det klokt att lyssna till sansade röster. Och sedan äta en bit glass och dricka en kopp kaffe så blir det mesta bra igen.
Och jodå, det var Lasse som tog mig på en utflykt till Östergårds mjölk Ab, ett av de företag som dagligen bygger den åländska välfärden.
Och kom för allt i världen ihåg att sätta ut din gamla julgran i kväll så tar vi hand om den och skapar energi.
I utspelets kölvatten gick debattörer sedan bananas på snart sagt alla platser som finns, de flesta såklart anonyma och till sist begriper ingen vad det handlar om annat än att Åland och ålänningarna på nåt vis, oklart vilket, inte gillar Finland och finskspråkiga. Tramsfaktorn står på rött och folk som borde samarbeta står bakom anonymitetsskyddet och tror de bygger samhällen alltmedan de kastar skit på varandra.
I det läge behövs förnuft och då sätter sig min kompis Lasse Parikka och tidigare lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw i tv-soffan på Åland24 och säger debattens mest förnuftiga sanningar. Raija-Liisa med lång karriär i det offentliga Åland bakom sig och karelaren Lasse i egenskap av en hårt arbetande man som för nitton år sedan flyttade från det finskaste Finland till Åland. Det har han aldrig ångrat, det vet jag. Lasse har genom åren blivit en viktig samtalspartner till mig. Han har ett kontaktnät i Finland som få överträffar och han missar aldrig chansen att för sina finskspråkiga vänner förklara hur Åland fungerar. Han skriver kolumner i finska tidningar och han prisar det sunda förnuftet på ett sätt fler borde ta del av. Hans åsikter är många och välformulerade men de kokar ner till en sanning: på Åland är det svenska som gäller. Inte om man träffar andra finskspråkiga och vill prata med dem men alltid i offentliga sammanhang. Sådan är även jag. Språkkunskaper är aldrig en belastning och får aldrig bli det. Min egen finska är ganska vissen men min engelska använder jag om inte dagligen så väldigt ofta.
Lasse hör till dem som ser pragmatiskt på tillvaron. Det betyder att man ska använda det språk man kan i syfte att ta sig fram här i världen och livet. Kring detta har jag resonerat tidigare, till exempel när det gällde polismästarens funderingar och Visit Ålands blivande chef.
Jag ska inte orda mer om vad Raija-Liisa och Lasse sade men jag tycker ni ska se programmet som finns inbäddat nertill. När tonläget är som högst är det klokt att lyssna till sansade röster. Och sedan äta en bit glass och dricka en kopp kaffe så blir det mesta bra igen.
Och jodå, det var Lasse som tog mig på en utflykt till Östergårds mjölk Ab, ett av de företag som dagligen bygger den åländska välfärden.
Och kom för allt i världen ihåg att sätta ut din gamla julgran i kväll så tar vi hand om den och skapar energi.
 |
| Programledaren Nina Fellman får Lasse Parikka och Raija-Liisa Eklöw att sprida lugn och sans och förstånd över en debatt som studsar mellan golv och tak. |
Kommentarer
Skicka en kommentar