Kränkta män och polisen

Så var de första två arbetsdagarna på det nya året 2014 avklarade och jag måste drista mig till en spaning från fåtöljen med uppsikt över den brinnande brasan och avstamp i nyhetsflödet från den korta veckan som passerat.

Nyckelorden i delar av tidningsartiklarna från året som hittills gått är och jag citerar ”polisanmälningar, ärekränkning, smutskastning, hot, smädelser, svartmålning, attacker, demokratikris, nidbilder (ett ord som för övrigt varit försvunnet sedan inkvisationen), kriminalitet” och säkert några liknande som jag glömt. Man tror civilisationen sådan vi känner den är på väg att raderas ut men det handlar om två uppenbarligen kränkta män som möjligen tar sig själva och detta tilltag på liiite för stort allvar.

I huvudrollerna står alltså två stadspolitiker som i upplagor som antagligen kan räknas på ena handen blivit offer för skämtlynne och tydligt satiriska produktioner. Mina tankar går osökt till spektaklet kring ballongattentatet mot ryska konsulatet tidigare i höstas och vikten av att envar, alltid, ställer sig frågan om när oförrätter är att betrakta som polisiära ärenden och när de är något annat.

Jag tycker synd om den polis som får dessa hemgjorda karikatyrer i sin hand med ordern att reda ut vem eller vilka onda krafter som ligger bakom i syfte att lagföra dem. Milde himmel när det i så fall når tingsrätten vars uppgift det blir att utmäta ett straff för ”ordattentatet˝. Förlåt en yngling, men som kränkningar betraktade är dessa nidbilder inte mycket att skriva hem om och än mindre göra rättegång av. Skämt är skämt, om än i gyllne dosor. Det har till exempel passerat betydligt grövre artilleri i normala årsrevyer och pigga tidningar.

Politiskt ledarskap är inte enkelt men en bra början för den som faktiskt är beredd att axla sådant är att inte svaja till för minsta vindpust, vilket nu uppenbarligen har hänt.

Hoppas resten av året ägnas åt viktigare frågor. God lördag.

Okej, vännen Petri är inte för narkotika och bilden är inte hans eget påhitt. Ska man därtill tro rapporteringen handlar det om typ två platser i Mariehamn som denna attack har kunnat ses, om man hade tur. Mot den bakgrunden är det inte sunt förnuft att gå till polisen.

Detta är satir och inte ärekränkning. Om man håller en hög svansföring bör man inte samtidigt ha ömma tassar. Jag är säker på att polisen har viktigare saker att greja med än att hantera sånt här. I Ålands radio berättar Salminen själv mer om hur han tänker.