Bilder från Stora Matchen

Snabbt gick det en vecka och en dag efter Den Stora Matchen i Vikingahallen. IFK hade artigheten att låta mig och mitt lag vinna med 2-1 (15-11 i sista set) men det var kristallklart att tävlingsskallarna satt där de skulle. Jag drog själv en stor suck av ren lättnad när sista bollen satt där den skulle, från vår och min sida sett.

Tillsammans med mina volleybollkamrater har jag sett och rest och skrattat och sörjt i sådana mängder att det är omöjligt att inte påverkas. Idrotten har därmed format inte bara mig utan alla de som ställde sig på banan och försökte vinna denna lördag. Visst, prestationerna var inte som förr, hoppen var lägre och reaktionerna långsammare men känslan fanns kvar och det var det viktiga. Sist och slutligen har volleybollen och kamratskapet i klubben betytt väldigt mycket.

Här följer några bilder från Vikingahallen denna, för mig, oförglömliga lördagseftermiddag den 17 januari 2015. Tack till alla som kom för att titta.


I morgon kommer bilderna på åskådarna och tårtätarna!

Men innan vi går över till volleybollen förtjänar vårt tårtbord ett särskilt omnämnande. Allt detta har frivilliga händer satt ihop för att bjuda alla åskådare på!
Son nummer ett, Jonathan, tog emot gäster.
Son nummer två, Mille (till höger) och nummer tre, Zacke hjälpte också till. Det var en generös publik denna dag. Sammanlagt fick vi ihop över 1.500 euro till Rädda Barnens Matbank.
Erik Åberg, till vänster, och Nicklas Wikblom tänjer igång kropparna före match.
IFK tog med sig egen hejaklack!
Bosse Sjöblom började med att sätta sig på bänken innan han som Peter Enberg vågade ta nästa steg och sätta sig på golvet!
Thomas Nordlund hör till dem som hållit sig i ett ofattbart bra skick efter säsongen 1990-1991.
DJ Tina Danielsson satte fart på inramningen av matchen och satte ihop en låtlista jag aldrig glömmer. Lillebror och speakern Marcus Måtar lämnade ingen i fred.
Ralf Andersson är större än alla men också snällast!
Kim Åberg körde på som om de tjugofem åren aldrig gått.
Erik Åberg demonstrerar hur tekniken egentligen ska se ut.
Medan uppvärmningen pågick ramlade publiken in. Vi fick ihop mellan 250 och 300 till sist!
Det var några som inte varit i Vikingahallen på mycket länge som nu fick chansen att hälsa på.
Och plötsligt var klockan två och det var dags för matchstart!
På bästa Rockymanér marscherade vi in på plan i badrockar. Det snålades inte på accessoarerna. Lägg särskilt märke till de röda knäskydden som elegant ramar in den i övrigt slarvigt men perfekt stajlade handduken och badrocken på Ralf Andersson.
Så här lät musiken!

Marcus Sandberg tvekade inte när det gällde att för JIK:s räkning ta sig an de gamla lokalkonkurrenterna IFK...
Nicklas Wikblom hade egentligen lagt både skor och knäskydd på hyllan men kunde inte ”släppa ut dig ensam mot de där!” Han avsåg alltså mig och det är jag tacksam för. Det är inte samma sak utan Nicke.
Seb Sjölund var passaren som säsongen 1990-1991 bytte från IFK till JIK och hjälpte till så JIK till sist kunde vinna serien.
Jenki Rask tände direkt på idén om en repris på forna derbymatcher. Mina egna och Jenkis vägar går långt tillbaka i tiden. I gryningen var han den som hjälpte mig till mitt allra första ordinarie jobb då han ställde upp som referens när jag sökte till Helge Sölgén på Ålandstidningen. Trots att vi spelade för olika lag. 
Timo Hitonen är spelaren som aldrig ger upp. Han har tryckt tidningar i stort sett hela sitt liv men är också en stjärna i trädgården, på bygget, som målare och mycket annat. Ring honom om det är något du vill ha gjort! 

Domaren Torsten Wikstrand är volleybollens andlige fader på Åland och fortfarande aktiv som speaker då Jomala IK spelar hemmamatcher.
Eva Karlsson var andredomare men skulle egentligen ha jobbat i sin butik Cityblommor. ”Men den här matchen kunde man inte missa så jag bytte bort min arbetstur!” Det är jag glad över. 
Ibland rörde vi oss så snabbt att bilderna blev helt suddiga.
Även håret stod på ända!
Coachen Johan Gustafsson tvekade inte en enda gång. Han till och med bytte in sig själv!
I publiken satt även Ålands största folkvalda parti! Från vänster Torbjörn Eliasson, Runar Karlsson, Harry Jansson och Roger Slotte.
Det var lustigt men alla gjorde precis som vi gjorde för tjugofem år sedan. Positionerna satt där de skulle, hejaropen, lyften och en del annat.
Speaker-Macke satte mikrofonen framför ännu äldre storspelaren Janne Nordberg och det borde han inte ha gjort. Janne skrädde inte orden och menade att det var bättre förr (läs på hans tid!). Till vänster Ralph Bamberg som kom från världens bästa byalag!
Alla behöver en hjälpande hand lite nu och då här i livet. Inom lagsporter finns många som drar åt samma håll.
Det kan se lite osorterat ut men det är bara en händelse, varje rörelse är noga uträknad och framtränad.
Beslutsamheten syns tydligt.
Marcus Påvals i ett mäktigt hopp vid nät!
Det gick vägen till sist...
...och på Mats Polvianders poängtavla stod det 15-11 till oss efter tredje och avgörande set. Det var på precis alla sätt en lättnad. Jag hade INTE velat förlora denna dag.
Efter matchen var alla som tur var ändå glada och, bäst av allt, ingen skadad!
Sedan blev det lång kö till tårtorna och till det kalaset återkommer jag i morgon!

Kommentarer

Populära inlägg