Hur hemmablind får man bli?

Jag undviker debatter på Facebook. Tycker helt enkelt inte skriftliga meningsutbyten om viktiga frågor hör hemma i sociala sammanhang. Det är så lätt att bli missförstådd.

På samma sätt väljer jag nästan alltid att inte ta så värst stor notis på allt konstigt som händer på Facebook men när Ömsens vd Göran Lindholm sent på fredagskvällen sätter sig vid tangentbordet och delar med sig av sin syn på en åländsk riksdagskandidat (via Facebook) uppstår ett problem. Inlägget andas nämligen insularitet, isolering och avståndstagande; alltså sådana egenskaper som enligt min mening aldrig bygger upp utan snarare bryter ner. Det i sig är inte så allvarligt om man hör till gruppen konspirationsteoretiker eller knäppskallar (som för övrigt Nina Fellman beskrev på ett storartat sätt i gårdagens Nya Åland) vilka förmörkar vår väg mot framtiden. Sådana finns tyvärr i vardagen och deras åsikter är i bästa fall ett tecken på att demokratin fungerar.

Men Göran Lindholm, min vän... Han hör till det åländska näringslivets och samhällets sextontaggare och beskriver ofta sig själv som en ansvarstagande samhällsbärare. Jag har själv någon gång inspirerats av diskussioner med Göran där han vid upprepade tillfällen sagt hur bra det är att söka sig bort från Åland för att bli lite klokare och se andra verkligheter. De facto har han uppmuntrat till detta och till nödvändig förnyelse.

Nu tror jag min vän, herr Lindholm, har halkat snett. I en kommentar på Facebook, bevars, skrev han som en replik på en länk till ett inlägg jag publicerat om Mats Löfström ordagrant att:

”Jag tycker att Elisabeth Nauclér har gjort ett jättebra jobb att representera Åland i Finlands riksdag. Varför ska en Sfp:are representera Åland?”

Budskapet är tydligt. Nauclér (som är från Värmland vilket hon alltid och ofta stolt förkunnar och det är inget fel i det, tvärtom) är äkta och Mats Löfström ”en Sfp:are”... Det är den slutsatsen som får mig att tvivla på omdömet hos Göran Lindholm, än så länge vd på Ömsen men efter några underliga manövrar snart styrelsemedlem. Vilket för övrigt också Elisabeth Nauclér är...

Menar Göran Lindholm att det är dåligt för Åland att Mats Löfström (som fötts, vuxit upp, studerat och bott i Eckerö) åkt bort, studerat, skaffat kontakter, jobbat och stått i? Menar faktiskt Lindholm som dessutom är suppleant i Ålandsdelegationen att influenser utifrån och kontakter med Svenska folkpartiet är till skada för Åland?

Hur tror Göran Lindholm att man lär sig hur internationell sjöfart fungerar om man inte åker ut för att se med egna ögon? Det har Mats Löfström gjort.

Tycker Göran Lindholm att det är bättre om folk stannar hemma och undviker den så kallade omvärlden? Tycker han det är bättre att bli vid vad man har istället för att pröva något nytt? Är det ett tack till sin styrelseledamot? Är det bara ett utslag av fredagskvällsinfall? Är det för Ålands bästa eller något helt annat?

Detta vore annars inte särskilt spännande men när normalt sett välspantade ålänningar gör utfall som detta måste frågan ställas.

Varför?

Är det en personlig åsikt? Är det Ålands ömsesidiga försäkringsbolags åsikt? Är det ett misstag? Eller ett sätt att avråda unga ålänningar från att resa utomlands och studera och jobba? Ömsen-vedens inlägg är inte bara en attack på en puråländsk riksdagskandidat. Det sätter fingret på något som absolut inte borde genomsyra vårt samhälle, nämligen intolerans.

Vänsterextremisten Igge Holmberg gjorde gemensam sak med Göran Lindholm och menade i en anklagande insändare att Mats Löfström minsann inte bott på Åland under de senaste åren. No shit, Sherlock. Mats har studerat och förkovrat sig utanför vårt landskap. Det är nog fler som borde pröva på det... Här är för övrigt Mats’ svar.