En seger för ängsligheten

Nyängsligheten som sprider sig över samhället firade nya triumfer i går. Liksom Jomala kommun som i lugn och ro kan fortsätta sin planering alltmedan Mariehamns stad gör sig redo för att fortsätta vintersömnen.

Vad som hänt?

Kortfattat handlar det om en fin strandtomt vid Lotsberget i Mariehamn där den som äger den kan bygga drygt 11.000 kvadratmeter bostäder med utsikt över inloppet till Mariehamn. Det är en kanonfin plats. Men där finns i dag ingenting annat än skog. Området genererar exakt noll euro till en allt tommare stadskassa. Och det kommer den av allt att döma att fortsätta göra.

För i går när stadens fullmäktige möttes fanns ett förslag från stadsstyrelsen (det organ som lyder under stadsfullmäktige) att tomten ska säljas för minst 1,4 miljoner euro. Detta förslag har inte kommit från ingenstans. För elva år sedan sade Mariehamns stads fullmäktige att detta ska göras. Elva år. I elva år har man funderat för att nu när läget är skarpt och beslut ska fattas plötsligt lägga i backen.

Resultatet vid gårdagens fullmäktigemöte blev att inget beslut fattades. Ärendet ska beredas på nytt och göras om. För nyängsligheten röstade hela vänsterblocket, bestående av socialdemokraterna (väntat, jag börjar allt mer tro att den vanlige S-medlemmen helt enkelt inte begriper hur skattemedel uppstår), liberalerna (som gjort stor konst av att fatta icke-beslut) och Obunden samling (vars lärjungar på nytt och igen och ånyo visat sig patologiskt opålitliga kring i stort sett vad det än handlar om).

I minoritet blev den borgerliga sidan, alltså Moderaterna, vi i Centern och Ålands framtid, som kallas Mariehamns framtid i fullmäktige. Detta fenomen har jag betraktat från sidan förut och tagit mig för pannan varje gång. För medan politikerna i Mariehamn slumrat har Jomala kommun legat i och planerat och förberett och varit duktiga i det tysta. I Jomala kommun byggs Ålands köpcentrum nummer ett, dit är inflyttningen kraftig och där är framtidstron stor. I Mariehamn skriver företagare lyriska insändare över att man nu börjat prata om att möjligen fundera på att kanske bygga lite högre hus i centrum i framtiden.

Och vad har mariehamnarna egentligen ägnat sig åt under tiden? Jo, de har firat ett 150-årsjubileum med kaffekalas och lite fyrverkerier. Mariehamn är i dag dessvärre (för stadsborna) en stad som ägnar mer kraft åt historien än åt framtiden. Det är inte precis så man bygger morgondagens skattekraft.

Ungefär så här kan det bli att se ut vid Lotsberget i Mariehamn. Men vänsterblocket som utgör majoriteten i Mariehamns stadsfullmäktige tycker man ska fundera lite till innan området bjuds ut. Hittills har man nämligen bara funderat i cirka elva år...
PS Allt är självklart inte bara tjosanhejsan ens i Jomala. Det är en sak att bygga nytt och expandera och en annan sak att ta hand om de krav som alla nybyggare obönhörligen förr eller senare kommer med. På Solberget mullrar det på grund av uppfattade svikna löften och i Möckelö växer kraven på en tunnel för att komma till Varuboden. Slutsats: det är lätt att bygga men svårt att leva.

Kommentarer

Populära inlägg