Vägen mot världsklass

Gick på Ålands framtids IT-seminarium på torsdagskvällen. På plats var Crosskeys avgående vd Carita Weiss som med kraft och entusiasm berättade hur dagens IT-värld når långt utanför den egna lokalens gränser. Det är en verklighet som dagens människor lever i. Vi har väl i alla tider pratat om globalisering för att i dag begripa begreppet bättre än någonsin. Den gamla klyschan ”en gränslös värld” är fakta.

Carita Weiss gav sin syn på framtidsfrågorna. Bilden är lånad från Ålandstidningen, den är tagen av Sebba Södergård, en kär och saknad vän.

Hon drog fram några talande exempel på att det som i dag är litet om sju år kan vara en världsindustri. Så snabbt kan det gå om man gör rätt. Fråga Apple, Virgin, Facebook, Google för att nämna några. På sju år har dessa företag gått från små kiosker till världskoncerner. Inte av en slump. De har, hävdar Weiss, förstått marknaderna de verkar på, de har haft utmanande visioner, de har vågat misslyckas, de har utvecklat en stor kompetens, de har varit uppfinningsrika och de har i allt väsentligt bedrivit ett inspirerande ledarskap. Mer behövs inte...

Carita Weiss gjorde därefter en snabbanalys över de trender som styr världen, vardagen och konsumtionen hos människorna. Hoppet är naturligtvis att i likhet med en Steve Jobs hitta den där nischen som finns inför allas ögon men som ingen annan ser. Hur ska vi på Åland, med världen som spelplats, kunna mejsla ut morgondagens succér?

• Makten tappar kontrollen. Detta är omskakande och spännande och helt nytt. Den arabiska våren och Wikileaks var början. Nu rullar transparenståget vidare.

• Landsbygden töms och staden fylls på. Urbaniseringen har hittills pågått i över hundra år. Absolut ingenting tyder på att den skulle upphöra. Tvärtom. Om 30 år bor sjuttio procent av världens befolkning i städer. På Åland ser vi detta hända varje dag i takt med att skärgården töms på folk.

• Miljökraven blir allt större och viktigare och blir snart avgörande även när det gäller konsumtionen. Under veckan har jag själv hanterat två ärenden som var för sig gör miljö till ekonomi. En helt ny lag om upphandling av miljövänliga fordon och de nya svavelreglerna som om det inte blir någon förlängning börjar slå mot konsumenter från år 2015.

• Livscyklerna för produkter och tjänster blir allt kortare. Det här vet alla som någon gång köpt ett strykjärn. Det som förr var en livstidsinvestering varar i dag i två år, om man har tur.

• Digitala medierna blir allt viktigare. Papperstidningar är inte längre nyhetsbärare vilket en hel bransch just nu grubblar över.

• Transaktionerna över internet ökar enormt.

• Sociala medier blir sociala transaktioner som leder till relationer.

• Framtiden är specialgjord. På nätet. Varför betala dyrt i en butik för en skjorta som inte passar när en skräddarsydd är billigare och dessutom skickas hem till dig.

• Facebook blir ditt vardagsrum. Itunes och Spotify tar över. Videobutiken på väg bort.

Och mot denna bakgrund är den övergripande frågan: Vilka av dessa områden ska vi jobba med? För att Åland ska kunna vara med i denna nya verklighet kan man definiera fem olika områden:

Kompetens. Det är bra om expanderande bolag och branscher har tillgång till och närhet av utbildning. Av det skälet är det viktig att ta hand om Högskolan på Åland. Kompetens lockar kompetens.

Globaliseringen. Tänk inte bara på hur vi ska sälja våra produkter till Sverige och Finland. Tänk hela världen.

Lagar/regler. Gör företagsklimatet välkomnande och enkelt. Det ska vara lätt att både starta och driva företag.

Finansiering/stöd. Våga samarbeta med investerare som inte finns på Åland. Våga misslyckas. Bra riskbolag kanske lyckas med tre medan de misslyckas med sju. Att skryta med att man inte misslyckats är som att skryta med att man inget gjort.

Energi. Alla stora spelare vill ha förnyelsebar energi. Inte av sitt hjärtas godhet utan för att konsumenterna i framtiden kräver det. Folk kommer på sikt att vägra köpa produkter från företag som förstör vår värld. Economy stupid.

Tillbaka ute i vårmörkret tänkte jag ljusa tankar efter föreläsningen. Åland och ålänningarna har i alla tider och i brist på egen industri levt på omvärlden. Vi har levt lokalt men ofta tänkt globalt. Nog vore det väl underligt om vi inte ska klara av det i fortsättningen också.