IFK, Zlatan och Beckham

Avslutade en upplevelsefylld resa i Frankrike med fotboll av högsta kvalitet senaste söndag. Serieledarna Paris Saint-Germain (PSG) tog emot trean och ärkerivalen Olympique de Marseille hemma på Park des Princes (Prinsarnas park) i Paris. Upplägget var fotbollsmässigt perfekt men vädermässigt svinkallt. Över stadion föll snön men inne på arenan gick det ingen nöd på de 50.000 åskådarna. Möjligen bortsett från den lilla skärv av Marseillesupportrar som trängts in i ett litet hörn och hånades utan pardon av hemmapubliken. Det var den kanske största skillnaden mot publik i andra länder. PSG-anhängarna hade absolut ingenting till övers för gästerna och öste skällsord över dem. 

PSG är ingen direkt traditionell storklubb utan snarare ett resultat av marknadskrafterna och storkapitalismen. Klubben bildades 1970 genom att två Parisklubbar gick samman. Sedan dess har klubben gjort okej resultat utan att glänsa men år 2011 köpte Qatar Investment Authority 70 procent av klubben och har sedan dess låtit pengakranarna flöda över världens storspelare, bland dem Zlatan Ibrahimovic och nu senast David Beckhamn. Andra stjärnor som införskaffats är till exempel Lucas Moura, Pastore, Thiago Silva, Thiago Motta, Lavezzi och fler. Fast ingen av dem skulle prestera utan en stark ledning som de nya ägarna ordnade då de lockade tillbaka Intertränaren Leonardo som sportchef i PSG. Nu är siktet inställt på ligaseger och Champions League-framgångar. Resurser i form av finanser saknas inte.

Matchen som sådan började i ett ursinnigt tempo och ett mål som var på gränsen till självmål i den typ tolfte minuten. Då skakade hela den väldiga betongläktaren och bomber sköts från alla håll. Jag har aldrig varit med om något liknande i oväsen. 1-0 var halvtidsresultatet och höll nästan hela matchen ut då David Beckham som kom in i den sjuttiofemte minuten vann en boll som slutligen nådde Zlatan som på typiskt manér trixade in den till 2-0 varpå stadion gungade igen. Man känner sig otroligt liten då världen stormar som den då gjorde.

Några iakttagelser:

David Beckhams stjärnstatus är större än vad man kan begripa. När han presenterades tjöt publiken liksom varje gång han rörde bollen. När han kom in i matchen i slutet av andra halvlek var det som om tiden stod stilla. Mina förväntningar var låga, som fotbollsspelare och människa borde Beckham, trettioåtta år i år, närma sig bäst för datum. Ändå var det med pigga ben och tränat öga han gjorde entré och uppträdde precis som när han var som bäst. Med exakta tillslag och förmågan att se runt hörn skapade han chanser med i snart sagt varje bollberöring. Det är mycket imponerande och gjorde även intryck på PSG-ledningen som sätter in honom från start då klubben i kväll på nytt möter Marseille i franska cupen. Det är ingen dålig comeback. Zlatan får nog konkurrens om frisparkarna i fortsättningen.

PSG är på många sätt för Paris vad IFK är för Åland. Laget bär en hel stads förväntningar på sina axlar och vinner striderna inte bara för sig själv utan för alla i Paris. Fotbollen i Europa är i dag starkare än någonsin och en grovkalibrig underhållsindustri. I Finland finns det mycket att göra innan vi är på samma nivå men jag tror att det är precis vad som kommer att hända framöver. I dag möter IFK HJK på bortaplan i cupen. Vi är många som följer den matchen och som ser fram mot framtida spännande matcher. Åland behöver ett starkt fotbollslag inte minst för det egna självförtroendet och som förebild för unga ålänningar som i IFK ser att ingenting är omöjligt bara man är villig att träna hårt och uppträda modigt.

Måste också nämna grabbarna som satt bredvid oss på läktaren. I Frankrike råder inte rökförbud men tobaken som dessa drog i sig var pretty far from Marlboro Light, om ni förstår vad jag menar...

Drabbningarna mellan PSG och Marseille är Frankrikes tuffaste hatmatcher och tonen på läktaren är brutal. Ändå förlöpte allt lugnt utanför arenan både före och efter matchen och metron hanterade folkmassorna stabilt och smidigt. Jag kan alltså med gott samvete rekommendera en Parisresa inkluderande fotboll. Det blir ett minne att vårda!

C'est la vie.


Zlatan överräcker en PSG-tröja till sin forne idol Ronaldo som var på plats för att förrätta avsparken. Det var svårt att inte bli lite starstruck med alla dessa storheter på en och samma spelplan.
Grabbarna Pettersson på fotbollsäventyr! De var snälla i Paris och rullade ut röda mattan när Mille, Jona, moi och Zacke kom på besök!
Ingen mötte lika högt jubel som megastjärnan David Beckham. Det råder inga som helst tvivel över den stolthet som parisarna känner för sin nya mittfältsmotor. På nåt sätt känns det som att parisarna njuter lika mycket av att Beckham spelar för PSG som att han INTE spelar i hemlandet England.
Zlatan var störst, starkast och snabbast och gjorde matchens sista mål. Ändå räcker det inte för PSG.-supportrarna. de kräver mer. För sin insats i just den här matchen sågades den svenska landslagskaptenen, ganska orättvist enligt min mening.
Inramningen var total och stämningen tät på gränsen till stenhård. Parisarna ger ALLT för sitt lag och INGENTING för motståndarna från hatobjektet Marseille.
Så här såg det ut och hördes när David Beckham gjorde sitt historiska inhopp i PSG:


David Beckhams first appearance in Paris Saint Germaine. from Jörgen Pettersson on Vimeo.

Kommentarer

  1. Hej Jörgen! Härlig resa ni var på!

    medans ni var borta var det parlamentsval i Italien. Vore kul med dina reflektioner på att man röstat fram en brottsling (Berlusconi) och en komiker (Grillo) till valets vinnare! Vart försvann det sunda förnuftet?!

    SvaraRadera
  2. Hej, jepp, det var verkligen en sportlovsresa med det lilla extra! Sånt gillar jag mer än strandhäng. Svaret på resten av frågan blir kanske tydligast på den här länken! http://jp-ax.blogspot.com/2013/03/den-som-namnde-han.html Ha det bra!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg