En helkväll för miljön

Stadsfullmäktige i Mariehamn ägnade i går kväll fyra och en halv timme åt möte. Första halvan handlade om personalresursplanering och samordning av stadens kost- och lokalsservicefunktioner. Bakom de rätt torra rubrikerna döljer sig en verklighet bestående av människor av kött och blod som varje dag utför ett fantastiskt arbete. Personalchefen Ritva Bergholm gjorde ett gott jobb med sina presentationer.

Hellre en plan för miljön i handen än tio i belutsprocessen. I går misslyckades stadsfullmäktige sätta fart på ett arbete som skulle gagnat Mariehamn och resten av Åland. Istället satte svårtolkat politiskt tjafs stopp för processen; för ögonblicket.

Sedan gick det utför. Under nästan två timmar diskuterades stadens miljömål vilket slutade med återremiss av triviala och svårbegripliga orsaker. Istället för att man nu kunde börja arbeta med det hela blir det en ny vända bland fler pratare för att sedan så småningom komma tillbaka till fullmäktige. Allt medan år läggs till år och stadsskulden växer. Själv var jag beredd att godkänna planen och motiverade det på följande sätt.

Herr ordförande, 

När det handlar om miljömål är det lätt att sväva iväg och bli både flummig och blåögd. Det kan vi beskylla historien för. Den tidiga miljörörelsen bortsåg tyvärr från tillväxt, ekonomisk bärkraft och livskvalitet i sin strävan att rädda jorden. Därför tog det ett tag innan vi andra började lyssna till deras argument. Väldigt få människor är beredda att ge avkall på sin egen och sina barns trevnad av skäl man inte helt begriper. Ty sådan är den mänskliga naturen.

Mot den bakgrunden är det viktigt hur vi förklarar vad vi vill göra och vart vi vill nå. Framför allt är det angeläget att begripa kopplingen mellan tillväxt och hållbarhet. Det ena utesluter nämligen inte det andra. Tvärtom faktiskt. Om vi inte lever ett hållbart liv och bygger ett hållbart samhälle slutar det med säkerhet på tok. Det är ett ostridigt faktum. När resurserna är borta, är de borta. Nu kan man tycka att jaja, det där får någon annan reda upp längre fram. Man är i gott sällskap om man tänker så. Hittills har i stort sett alla som överallt vandrat sina steg på denna jord byggt för stunden och lagt konsekvensanalysen åt sidan. Som ni alla begriper går det bra att göra så ett tag. Men inte för alltid, och nu har vi nått den punkt i livet och tillvaron när vi på allvar behöver skapa utan att samtidigt förstöra. Det råder inte längre några vetenskapligt underbyggda tvivel om att livet vi lever utarmar jorden vi bor på.

I detta arbete mot ett gemensamt miljömål är det fyra principer man bör ha i minnet. Dessa har jag och vi lånat från något som kallas för Det naturliga steget vilket är en väl genomtänkt idé kring hur vi ska bygga samhällen där inte bara vi själva ska trivas utan som även inkluderar förutsättningar för våra barn, deras barn och så vidare. Det är enkla tankar som ska genomsyra varje beslut som tas i denna sal, i stadsstyrelsen, i nämnderna, i ledningsgrupper och viktigast av allt – vid kaffeborden i hela vår stad där det riktiga beslutsfattandet äger rum; vårt dagliga liv som vi lever var dag.

Den första principen är att undvika att använda ämnen från berggrunden mer än vi redan gjort. Den andra är att inte öka koncentrationen av redan befintliga utsläpp. För det tredje ska man se till att undvika att skövla naturen. Måste detta göras ska man se till att göra något bättre någon annanstans. Den fjärde principen som jag snart återkommer till är att aldrig missbruka ekonomisk eller politisk makt.

Genom att på riktigt göra Mariehamn till en plats där hållbarhet och miljöhänsyn märks i stadsbilden kan vi som tjänstesamhälle skapa ekonomisk tillväxt. Världen är i dag en plats där folk är mer medvetna än någonsin om att det liv vi lever på sikt är ohållbart. Det bästa som kunde hända är om vi genom ett genomtänkt miljömål kunde inspirera företagare att hitta möjligheter i denna nya framtid.

Mariehamns stads miljömål för åren 2013-2017 uppfyller i stort sett dessa kriterier. Vi ska självklart minska koldioxidutsläppen och köpa miljömärkta varor. Vi ska också öka inköpen av miljöanpassade tjänster men vi ska heller aldrig släppa tanken på att till våra besökare sälja vår stad som ett resmål som säger ja till framtiden. Miljöturism är en viktig del av den. Vår natur är unik och vår infrastruktur färdig. Att utsläppen till sjöss bör minskas är självklart liksom att vi i alla skeden av byggnation ska skapa en god inomhusmiljö. Som vi i Mariehamnscentern ser det uppfyller miljömålen huvudsakligen det vi vill. Det finns dock skäl att fördjupa oss i två punkter, en som helt saknas och en som borde finjusteras, om inte i texten så i praktiken. Den sista först.

När det handlar om det tredje målet, att andelen ekologiska livsmedel i stadens storkök ska öka är tanken god men verkligheten en annan. Det är i bästa fall svårt och ofta omöjligt att hitta dessa etthundra procent ekologiska varor på Åland. Ni minns säkert att den ekologiska mjölken som serverades i skolan för några år sedan skapade rubriker och som även ledamoten Pia Aarnio lyfte i en tidigare diskussion i kväll. Ingen tyckte då det var särskilt hållbart att importera ekologisk mjölk till Åland när här finns ett mejeri som gör mjölk, även om den inte ännu är rent ekologisk. Man ska också komma ihåg att det som i dag betraktas som konventionellt antagligen beskrevs som ekologiskt för något decennium sedan. Tiderna förändras som bekant. När det handlar om inköp är det viktigt att koppla in även det sunda förnuftet och alltid fråga sig vad som är ändamålsenligt och klokt. Det är nämligen allra oftast bättre för oss alla om offentliga medel som genereras på Åland även används på Åland. Om något är det win-win vilket också understryks i den underliggande koststrategin där vikten av närproducerat lyfs fram. Därför vill vi från Mariehamnscenterns sida understödja stadsstyrelsens förslag till fullmäktige där man tydligt understryker vikten av hållbar utveckling i ett fördjupat arbete. Det är av största vikt kanske inte för oss men för våra efterkommande att Mariehamn blir ett hållbart samhälle; ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Detta leder mig till det som saknas i de listade miljömålen men som säkert kan kompletteras i framtiden och som lyfts förtjänstfullt i Ålborgsåtagandena. Det handlar om den fjärde principen jag inledde med, den om pengar och politik och makten som följer. I arbetet med dessa stadens sex miljömål är det oerhört viktigt att i varje skede förklara för oss själva och för alla anställda och stadens medborgare varför detta sker och varför det är viktigt. En stad är aldrig mer än människorna som bor i den. Därför måste den politiska och ekonomiska makten användas på ett sätt som stadsborna förstår och sympatiserar med. Just nu lever vi under en knapp ekonomisk stjärna till följd av kraftigt fallande företagsskatter. Då är det inte alltid hållbart att fortsätta satsa och bygga ut i en takt som om ingenting hade hänt. Genom att leva med underfinansiering skapar vi inte en hållbar framtid, faktiskt precis tvärtom. När vi tar lån för att bygga ut ökar också risken att våra barns framtid blir skakigare. Av det skälet får vi aldrig glömma att ett av de viktigaste miljömålen vi har är en balanserad ekonomi och för att nå det krävs klarsyn och förnuft hos dem som har den politiska och ekonomiska makten. De tiderna är förbi när man för att tillfredsställa enskilda väljargrupper kan fatta beslut som andra måste betala. I dag måste vi tänka helhet, samordning, strukturella förändringar – och ekonomi. Och detta får jag återkomma till när staden, enligt stadsstyrelsens förslag, tagit fram en ny hållbarhetsstrategi. Tack för ordet.