Panamas sak blir vår

Panama är i dag världens största skeppsregister och har därmed ett oerhört stort inflytande på hela världens sjöfart.

I onsdags godkände Ålands lagting i första behandling ett avtal om ”upplysningar i fråga om skatteärenden”. Enkelt uttryckt handlar det om att stoppa skatteflykt. Vid sidan av det lyfte jag också frågan om Panama och landets inverkan på den sjöfart som drivs i Östersjön. Jag försöker gripa alla chanser till att driva på folkbildningen även bland lagtingets ledamöter! Mitt anförande lät så här:

Fru talman,
Jag vill ta tillfället i akt och dels förklara finans- och näringsutskottets syn på det aktuella skatteavtalet med Panama och dels berätta varför det som sker i Panama också kan ställa till det rejält för den åländska sjöfarten och shippingen i Östersjön. Först skatteavtalet som i allt väsentligt är okomplicerat. Avtalet följer de OECD-mallar vi flera gånger tidigare hanterat och syftar till att sätta stopp för skatteflyktingar, rent ut sagt. Det är bra. Alla länder behöver så mycket skattekraft som möjligt och eventuella kryphål ska täppas till.
Den andra sidan jag tänkte berätta om är lite mer komplext men ändå viktig för alla i denna sal att känna till eftersom det handlar om sjöfart. Panama är i dag världens ledande sjöfartsnation med över 9.000 registrerade fartyg. Det är imponerande då det faktiskt inte bor mer än drygt tre miljoner människor i landet. Skälet till att Panamas agerande just nu är högintressant handlar om när fartyg som också rör sig i Östersjön måste vara utrustade med anläggning av rening av ballastvatten i enlighet med ett IMO-beslut från år 2004. Det är inte okomplicerat då det i dagens läge saknas tillförlitlig teknik för att nå detta mål. När den tiden kommer väntar därför antagligen dyra investeringar både ombord och i land. Därför har världsflottan med bävan följt den senaste utvecklingen i Panama. När trettiofem procent av världsflottan undertecknat avtalet om ballastrening tar det tolv månader innan det träder i kraft över hela världen. I dag är man uppe i drygt trettio procent och om Panama med åtta procent av världsflottan skriver på träder direktivet i kraft med omfattande konsekvenser för både små och större rederier, vilket rapporterats flitigt i sjöfartstidningar den senaste tiden. Här kan man till exempel läsa mer om detta.

Det har inte gått att få klarhet i om detta nu ägt rum men mycket talar för att det är nära förestående vilket skapar ytterligare utmaningar för åländsk sjöfart och Östersjöns hamnar.
Men det är egentligen en annan sak fast det ändå är viktigt att känna till. När det gäller det aktuella skatteavtalet föreslår finans- och näringsutskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalet faller inom landskapets behörighet.
Tack för ordet.