Tjugofyra år med trygga barn

Grattis alla barn i hela världen! I dag är det tjugofyra år sedan FN:s generalförsamling antog en konvention om barns rättigheter i hela världen. Man kan tycka att det som sägs i ett sådant traktat är självklart, barn ska ha rätt att känna trygghet under sin uppväxt.

Ändå är det inte det; ens på det lilla Åland. Även här far barn illa och så länge det sker är vårt samhällsbygge inte lyckat. Det är intressant att denna för civilisationen så definierande dag faller samman med en intensiv budgetdebatt i Ålands lagting. I går och dagen före det diskuterades samhällsreformen vilken har många bottnar men en styrka. Den ska bland annat garantera att alla åländska barn ska kunna känna samma trygghet och få samma hjälp, obereonde av var på Åland de råkar bo. I dag är det inte alltid så. Beroende på hemkommun och (ofta) dess ekonomiska ställning är viljan att utföra även lagstadgade uppgifter olika. Det är illa och det blir i längden dyrt. Trasiga barn blir osäkra vuxna. Barnkonventionen är lång och utförlig i sina instruktioner men de fyra huvudprinciperna är solklara:

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 

• Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. 

• Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. 

• Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Detta är ytterligare ett exempel på det goda arbete som Förenta Nationerna gör; ett annat är Millenniemålen. Det är alltid bättre att arbeta tillsammans än var för sig. Det gäller FN, det gäller EU och det gäller Åland. Ensam är inte alltid starkast. Men barn, de är alltid svagast och dem ska man ta hand om.

På bilden ägnar vi oss åt lite hederligt, gammaldags barnarbete! Fast det var för så länge sedan att det redan är preskriberat.