Bra jobbat Benita!
I dag sitter jag i Berlin för att delta i BSPC-mötet där en ny generalsekreterare ska utses. Det är viktigt och spännande på många vis. BSPC är det enda sammanhang där Åland tillsammans med övriga parlament runt Östersjön sitter med på lika villkor och kan göra skillnad på högsta parlamentariska nivå.
Skulle jag inte vara här skulle jag hälsa på när Benita Mattsson-Eklund i dag gör sin sista dag som anställd kulturredaktör vid Ålandstidningen, min gamla arbetsplats och högkvarter. Därmed sällar hon sig till den skara som jag själv anslöt för tusen och några dagar sedan. Hoppas hon får en lika fin tidning som jag fick i hejdåpresent!
Jag tror på idén att byta arbetsplats med jämna mellanrum under sin yrkeskarriär, det är något som alla vinner på – både man själv och jobbet. Det har Benita visserligen inte gjort men ändå gjort, typ. Hon har varit tjänstledig för att skriva historieböcker och andra produktioner. Därför har hon aldrig landat i det melankoliträsk som så många skvalpar runt i då man trampar på i samma spår, 24/7. Livet är generellt sett för bra för att förslösa på det viset.
Jag tillbringade i runda slängar tjugotre år tillsammans med Benita som själv fått ihop nästan trettiotre år i tidningens tjänst. För mig var Benita alltid och jämnt en källa till klokskap, bildning och flit. Hennes insikter var många och djupa och allmänbildningen bred men ändå aldrig skrytsam, snarare lågmält pålitlig. Vi delade på många vis lusten till läsandet men där jag bara skrapade på ytan trängde hon långt in på djupet av det mesta. Fast en faiblesse delade vi faktiskt: nyfikenheten på vad Jan Mårtenson och antikhandlaren Homan skulle hitta på nästa gång!
Hade jag varit på plats i stan i dag hade jag velat säga tack till Benita men mer ändå lycka till! Du har många och produktiva år kvar och jag hoppas verkligen du tar dem tillvara på bästa möjliga sätt. Öppna de där dörrarna du hittills låtit vara stängda, pröva vingarna inom litteraturen, använd dina kunskaper till mer bestående produktioner än den dagliga kvickfix som en dagstidning erbjuder. Du kan. Här kan förresten den intresserade läsa vad Benita läser i hennes Bokblogg.
Ha det bra och, framför allt, njut av den kommande helgen. Och får du tråkigt, hör av dig till Tommy, han vet hur man har det bra som pensionär!
Skulle jag inte vara här skulle jag hälsa på när Benita Mattsson-Eklund i dag gör sin sista dag som anställd kulturredaktör vid Ålandstidningen, min gamla arbetsplats och högkvarter. Därmed sällar hon sig till den skara som jag själv anslöt för tusen och några dagar sedan. Hoppas hon får en lika fin tidning som jag fick i hejdåpresent!
Jag tror på idén att byta arbetsplats med jämna mellanrum under sin yrkeskarriär, det är något som alla vinner på – både man själv och jobbet. Det har Benita visserligen inte gjort men ändå gjort, typ. Hon har varit tjänstledig för att skriva historieböcker och andra produktioner. Därför har hon aldrig landat i det melankoliträsk som så många skvalpar runt i då man trampar på i samma spår, 24/7. Livet är generellt sett för bra för att förslösa på det viset.
Jag tillbringade i runda slängar tjugotre år tillsammans med Benita som själv fått ihop nästan trettiotre år i tidningens tjänst. För mig var Benita alltid och jämnt en källa till klokskap, bildning och flit. Hennes insikter var många och djupa och allmänbildningen bred men ändå aldrig skrytsam, snarare lågmält pålitlig. Vi delade på många vis lusten till läsandet men där jag bara skrapade på ytan trängde hon långt in på djupet av det mesta. Fast en faiblesse delade vi faktiskt: nyfikenheten på vad Jan Mårtenson och antikhandlaren Homan skulle hitta på nästa gång!
Hade jag varit på plats i stan i dag hade jag velat säga tack till Benita men mer ändå lycka till! Du har många och produktiva år kvar och jag hoppas verkligen du tar dem tillvara på bästa möjliga sätt. Öppna de där dörrarna du hittills låtit vara stängda, pröva vingarna inom litteraturen, använd dina kunskaper till mer bestående produktioner än den dagliga kvickfix som en dagstidning erbjuder. Du kan. Här kan förresten den intresserade läsa vad Benita läser i hennes Bokblogg.
Ha det bra och, framför allt, njut av den kommande helgen. Och får du tråkigt, hör av dig till Tommy, han vet hur man har det bra som pensionär!
 |
| Många är priserna och utmärkelserna som Benita Mattsson-Eklund mycket förtjänstfull fått sig tilldelad genom åren. Här är Mariehamns stads kulturpris, året 2011. Bilden är lånad från Ålandstidningen där man i dag tackar av denna ordens och bildningens mästarinna som kommer att lämna ett stort hål efter sig. |
Kommentarer
Skicka en kommentar