Nu blir Åland tryggare

Med rösterna 15-9 valde Ålands lagting i går att gå in för att sänka gränsen för rattfylleri på Åland. Istället för 0,5 promille som det hittills varit blir det i fortsättningen 0,2 promille. Jag är glad för det trots att det inte hände i måndags som jag först trodde.
Så här glad kan man bli över att vinna en omröstning i Ålands lagting. Särskilt när det handlar om sänkt promillegräns i den åländska trafiken. #världensbästavardag #roligtpåjobbet #vardagspussel
Då skrev jag så här om förslaget som jag stött från allra första början.

Kollegan Torbjörn Eliasson höll ett lysande anförande där han frågade hur många som skulle sätta sig i ett flygplan som flögs av en kapten med 0,49 promille alkohol i kroppen. Eller för den delen vem som skulle vilja åka i en bil där föraren blåst 0,49. Ingen anmälde sig frivillig. ”Så varför ska vi då inte göra det enda logiska och sänka gränsen”, undrade Eliasson och röstade för en sänkning.

Liberale riksdagsrådet Gunnar Jansson var enligt uppgifter i Nya Åland inte helt nöjd med tingens ordning.  Hur som helst kallade han nånting (oklart vad) i lagtingssalen för ”brigadbordell”. Nu är min erfarenhet av sådana väldigt små varför jag faktiskt inte begriper vad han menar. Tur som är finns Google där detta ord och andra roliga militära uttryck får sin förklaring!
Detta låter konstigt och ter sig oklart kring vad det riktigt handlar om. 
Jag hade nöjet att inleda diskussionen i själva sakfrågan och sade så här:
Talman, 
mitt utskott har bett mig presentera betänkandet över detta lagförslag om sänkt promillegräns i trafiken trots att jag inte stöder det till alla delar. Jag ska förklara varför senare.

Utskottet har ingående hanterat vilka eventuella följder en sänkt promillegräns kan få för samhället. Hörandena resulterade rent faktamässigt inte i några dramatiska åsiktsförändringar. Ingen ändrade åsikt under resans gång vilket ytterligare understryker att det handlar om personlig övertygelse snarare än faktabaserade avväganden. Sanningen finns i lyssnarens öron.

För att göra en lång historia lite kortare är finans- och näringsutskottet enigt om att gränsen för grovt rattfylleri ska sänkas från 1,2 till 0,8 promille. Här behövs inga större förändringar i lagstiftningen och frågan är oomstridd.

När det gäller den lägre gränsen 0,5 promille väljer en majoritet i utskottet att förkasta lagförslaget. Skälen är flera men av den karaktären att jag hellre ser att någon ur utskottsmajoriteten redogör för dem. Jag och utskottskollegerna Karl-Johan Fogelström och Mika Nordberg menar att gränsen 0,2 promille är en viktig signal i arbetet mot det missbruk och riskbruk som detta lagting så ofta säger sig hylla. Jag återkommer snart till det.

Talman,
Mot denna bakgrund får jag sammanfatta betänkandet och utskottets förslag till att det andra lagförslaget förkastas medan det första antas med kosmetiska förändringar.
(Sedan fick jag fortsätta med presentationen av själva reservationen.)
Talman,
tack för möjligheten att nu säga vad jag personligen anser när det handlar om förslaget till sänkt promillegräns i trafiken. Vi har i dag en unik möjlighet att göra hela Åland lite nyktrare och trafiken på våra vägar lite säkrare. Genom att rösta för det klämförslag som är bifogat min och utskottskollegerna Mika Nordbergs och Karl-Johan Fogelströms reservation kan vi göra Åland till ett föregångarland tillsammans med Sverige, Norge och Estland och fler. Även i Finland finns ett starkt tryck på att sänka rattfyllerigränsen från 0,5 till 0,2 promille, det är i dag bara en tidsfråga innan det sker, är min bedömning. För det handlar inte i första hand om vad som händer i dag utan det handlar om vår framtid och de som i dag är barn. Ska man förändra attityder är det riktiga åtgärder som räknas, inte fromma förhoppningar. Därför är en lagstiftning om sänkt rattfyllerigräns viktig.

Detta handlar om politiskt ledarskap och vikten av att förändra förhållningssättet gentemot droger i samhället. Frågan bär väldigt många likheter med rökförbudet i offentliga lokaler som infördes år 2007. Trots högljutt motstånd från alla de som tyckte det var fullständigt normalt och klokt att kväll efter kväll sitta i dimmorna som förstörde hälsan och kläderna. Är det någon som i dag saknar röklukten? Är det någon som tycker det är dåligt att försäljningen av tobak minskat radikalt sedan förbudet? Nä, tänkte väl det.

Tobaksförbudet och för den delen erfarenheten av mången annan lagstiftning visar ett väldigt tydligt samband mellan lagstiftning och ändrade beteendemönster. Om vi skulle sänka promillegränsen i trafiken från 0,5 till 0,2 promille skulle effekten bli att folk kör nyktrare. Det är fakta som inte borde gå att ifrågasätta. En människa som har 0,5 promille alkohol i kroppen borde utöver det aldrig någonsin sitta bakom en bilratt, det tror jag vi alla är överens om.

Alkoholen är den dyraste drog vi har i vårt gemensamma samhällsbygge. Utan alkoholen skulle sjukvården, polisen, sociala myndigheter och många fler vara betydligt mindre belastade. Jag vet, det finns inte bara nersidor, alkohol är också ett njutningsmedel som rätt använt bidrar till lyckligare människor och det är ju bra det. Men i trafiken hör denna drog inte hemma.

Den övergripande statistiken är tydlig och logisk. När Sverige sänkte rattfyllerigränsen från 0,5 till 0,2 promille sjönk antalet alkoholrelaterade alkohololyckor med åtta procent. Ja, statistik är ett verktyg som kan användas precis hur som helst men det illustrerar likväl ett faktum. Nyktrare förare kör bättre vilket kanske inte kommer som en chock för alla i denna sal. Det är dessutom ställt utom alla rimliga tvivel i Sverige att attityden till alkohol och bilkörning förändrades i samband med sänkningen.

Vi har i detta lagting regelmässigt diskuterat vikten av att hantera risk- och missbruk i vårt samhälle. Om jag förstått allt rätt finns det egentligen ingen som är för en liberalisering, tvärtom. Det finns en stor insikt i problemen som alkohol och droger för med sig. Mot den bakgrunden inser jag faktiskt inte riktigt problemet med att sänka promillegränsen till 0,2. Nog måste det väl ändå vara rätt självklart att man inte bara i ord stöder arbetet mot miss- och riskbruk. Att sänka promillegränsen i trafiken till 0,2 promille är en konkret och i mitt tycke viktig åtgärd i arbetet med att minska alkoholanvändandet i samhället. Genom att göra detta i dag sparar vi inte bara folks liv och hälsa just nu. Vi är med och förändrar attityden till en av samhällets just nu största utmaningar. Kan vi lagstifta i dag kan vi skörda frukterna av detta i framtiden. Liksom det i Sverige blivit självklart att inte dricka alkohol om man ska köra bil kommer det även att bli på Åland.

Eller finns det alltjämt folk som vill återgå till fri rökning på krogen? Jag hoppas detta lagting är berett att visa ledarskap även i en svår fråga.

När det gäller instrumentet ordningsbot för lindrigare rattfylleribrott råder delade meningar. Är det tillräckligt starkt eller alldeles för svagt. Jag hävdar att det är tillräckligt starkt och ser fram mot Ålandsdelegationens fortsatta hantering av lagförslaget. Ja, ordningsbot är ett nytt instrument för detta brott men vad vore å andra sidan meningen med självstyrelsen om inte också nya verktyg kunde användas?

Mot den här bakgrunden föreslår jag och Karl-Johan Fogelström och Mika Nordberg i enlighet med vår reservation att lagtinget antar lagförslagen om sänkt promillegräns i trafiken oförändrade samt

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med eventuellt nödvändiga förändringar av körkortslagen.

För att detta ska vara möjligt föreslår jag, talman, att landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015 ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling.

Vi har ett unikt tillfälle att göra Åland lite nyktrare och vi tycker det är dags att ta det.

Kommentarer

Populära inlägg