Siffror som förklarar

Den senaste veckan har en debatt ägt rum där frågan är om Åland har pengar eller inte. Och i så fall hur mycket – särskilt i framtiden. Sanningen är följande vilket jag touchade på i ett tidigare inlägg:

Ålands likviditet är god. Än så länge. Det beror på att man valt att hålla tillbaka nödvändiga reinvesteringar i infrastruktur såsom färjor och vägar och broar. I klartext betyder det att plånboken krymper eftersom kostnaderna ohjälpligen stiger när dessa investeringar ska göras.


Detta presenterades förra veckan av finansminister Roger Nordlund och hans avdelning. Hela den presentationen finns längst ner i denna blogg.


Likviditeten är inte vad den var förr i tiden men fortfarande tillräcklig. Såvitt att de nödvändiga reinvesteringarna inte görs... Då blir det knapert i kassan. Därför är den åländska plånboken krympande.
Den här regeringen har under finansminister Roger Nordlunds ledning startat ÅDA (vilket borde ha gjorts av den förra), fiskodling på land i Eckerö, Team Åland med allt vad det innebär och mycket annat. Roger & Co har valt att göra. Det stöder jag. Dessutom har man på allvar lyft uppfrågan om Kommunernas Socialtjänst vilket över tid utgör en god investering. Inte att förglömma skärgårdstrafikens privatisering vilket gjort det möjligt att upprätthålla en god trafik. Tack vare bland annat dessa utvecklingsprojekt ska det skapas utrymme för att investera.


Utvecklingen över tid när det gäller penningströmmar mellan Finland och Åland.
Hur har då Åland klarat sig under senare år? Några fakta som de presenterats för finans- och näringsutskottet under de senaste fyra åren. Detta är verkliga siffror, baserade på bokslut:
  • År 2008 var överskottet 7,8 miljoner euro (ME).
  • År 2009 blev underskottet -21,9 ME. 
  • År 2010 var underskottet -10,6 ME. 
  • År 2011 var underskottet -13 ME. 
Sedan blev det regeringsskifte och siffrorna under den nya ledningen blev följande:
  • År 2012 blev underskottet -3,5 miljoner euro. Förändringar tar tid och de reformer som genomfördes var omfattande. #omställningsbudgeten
  • År 2013 blev överskottet 2,7 miljoner euro, ett resultat av omställningsbudgeten.
  • År 2014 steg överskottet i bokslutet till 2,8 ME av samma skäl som ovan.
  • År 2015 vet ingen ännu hur det ska sluta. Budget är budget och till följd av yttre omständigheter svår att förutspå. Kanske blir det överskott, mer troligt blir det underskott. Man ska dock komma ihåg de nödvändiga utvecklingsprojekt som sjösatts under innevarande år. För när ska man satsa framåt om inte när tiderna är tyngre?

Sist och viktigast. Ja, pengarna fortsätter att i hygglig takt strömma in i landskapet och likviditeten tycks god. Det är rätt och fel samtidigt. Det finns massor av åtgärder om borde genomföras. Nu gäller att hitta rätt balans i hur likviditeten kommer hela Åland till godo. Investeringsbehovet är enormt och utmaningarna långt ifrån enkla. Till det ska läggas utmaningarna gentemot omvärlden där alla försöker mer för att hitta nya inkomstmöjligheter och klumpsumman från Finland antagligen minskar istället för att öka.

Finansministern Roger Nordlund är förresten med och gästspelar i denna blogg i dag. Så här ser hans resonemang ut beträffande de utmaningar som väntar:
Nästa valperiod innehåller många arbetsuppgifter och utmaningar, speciellt inom det ekonomiska området. Om vi ska kunna ha långsiktig uthållighet och tryggad välfärd också i framtiden kommer det att kräva ansvarstagande och förmåga till helhetssyn. I debatten är det nu starkt fokus på kommunstrukturen och det faktum att vi har sexton kommuner på Åland. 
Det finns all anledning för ansvarstagande kommunalpolitiker att utveckla kommunsektorn på ett sådant sätt att ålänningarna på hela Åland kan känna trygghet och ha tillgång till likvärdig service. I det arbetet ska LR vara stödjande och främja alla former av samarbete och samgåenden i de fall kommunerna själva kommer fram till att det är bästa framtidslösningen för att trygga rättssäkerhet och service. 
Den stora uppgiften för nästa LR är att samordna och hitta rätt nivå på styrningen av landskapets egna myndigheter. I dagsläget har landskapet 15 fristående myndigheter såsom ÅHS, Ålands Gymnasium, Polisen, ÅMHM osv. Dessa myndigheter har verksamheter som bygger på lagstiftning, egna budgetar, egna styrelser och operativa ledningar. Framförallt har de också ambitionen att göra det bästa möjliga med sina verksamheter. Det är här som de stora pengarna finns och skall vi ha en långsiktig hållbar ekonomi så måste alla nivåer fastställas utgående från en helhetssyn. När jag arbetade på Viking Line sade min dåvarande chef Thor-Alf Eliasson många kloka saker. En sak som jag speciellt kommer ihåg och som har bärighet på landskapets situation i dag var ”för att en decentraliserad organisation ska fungera väl krävs det en stark central ledning”.

En välfungerande, samordnad och kostnadseffektiv kommunsektor är viktig ur service synpunkt. Men för landskapets ekonomi har det utan tvekan större betydelse hur väl nästa LR och Lagting lyckas med styrningen av sina egna 15 myndigheter.
Roger Nordlund

Finansminister
Finansavdelningens presentation den 30 september 2015 



















Kommentarer

  1. Jörgen Strand11 oktober 2015 13:28

    Jag kan hålla med om mycket av ni säger och skriver men det är många saker som påverkar offentliga ekonomin. Den offentliga ekonomin består i huvudsak av landskapet och kommunerna samt samhällsbolagen. Även om överskotten i landskapets ekonomi varit 2-3 miljoner de senaste två åren så är min åsikt att landskapet har ett strukturellt underskott om 25-30 miljoner som måste redas upp kommande period. Jag tycker det är bra att man kunnat använda/använder utjämn ingsfonden och PAFs kassa när det behövts. Men likviditen hos landskapet närmar sig vad man behöver för att klara den dagliga driften och PAF:s kassa minskar. Samtidigt har det satts igång olika projek,t inte minst jämställda löner, hållbarhetsstrategi, nationella stöd i EU-programmen och mycket mer som skall fullföljas. Lägg därtill behovet av investeringar och reinvesteringar och jag kommer inte till annat än att 25-30 miljoner måste till som besparingar eller i form av nya intäkter. Tycker också att man borde ställa krav på kommunerna om en effektivisering. Kommunerna kostar 160 miljoner/år och redan 5% skulle göra 8 miljoner som sedan landskapet kunde spara i landskapsandelar. Alla politiker ställer krav på ÅHS att det skall drivas så rationellt som möjligt inom sin ram om om c:a 85 milj. Men kommunerna skall få göra som man vill.

    Ha en bra dag Jörgen och Roger

    SvaraRadera
  2. Hej Jörgen!
    Kommunerna ska absolut sträva mot så stor kostnadseffektivitet som möjligt, mera samarbete och samgående där det är den bästa lösningen. Det som skiljer oss från alla som nu bollar med olika antal kommuner är att vi ser det som viktigt att först fokusera på servicesystemen. Kommunerna och antalet kommuner är inte det viktiga utan det är servicen – och hur man tryggar den. Det är därför vi skapat ÅDA under den här mandatperioden, för att underlätta och möjliggöra digitalt samarbete och service inom hela den offentliga sektorn på Åland. Avsikten med KST är den samma, samarbete och likvärdig rättssäkerhet och service. Nästa mandatperiod är det ett gemensamt Servicecenter som står på tur där merparten av den offentliga sektorns administration på sikt ska samordnas och därmed effektiveras.
    Din övergripande analys av sparbehovet är ganska lätt att hålla med om. Det som vi däremot inte kan hålla med om är att det går att spara 8 miljoner på landskapsandelarna. Det skulle innebära drastiska försämringar för barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen. En mera realistisk målsättning är att försöka hålla landskapsandelarna på nuvarande nivå och tillsammans med kommunerna försöka möta de ökande behoven, framförallt inom äldreomsorgen, med mera kostnadseffektiva lösningar/samarbeten/samgåenden. Redan det en stor utmaning i sig. Den kommande mandatperioden kommer att bli krävande, men förhoppningsvis också mycket dynamisk.
    Med vänlig hälsning,
    Roger och Jörgen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jörgen Strand12 oktober 2015 08:43

      För mig får gärna kommungränserna vara kvar så att man kan kalla sig lemlänning, eckeröbo m.m. Likaså skulle servicen garanteras med en garantilag som inte kan ändras med annat än 5/6 dels majoritet i lagtinget. Kommunera kunde dock administreras av några få organ. Ditt förslag om att slå ihop kommunkanslierna kan jag köpa om ingen annan väg finns. När vi i Jomala tittade på alla nämnders protokoll så visade sig att ytterst få ärenden var politiska, det var mest ärenden som följde olika lagstiftningar. Och de ärenden som var politiska så gick ändå till kst och kfg. När det gäller besparingar på landskapsandelarna så menar jag att de fem-sex största kommunerna samt Föglö har så stora överskott och kassor att en sänkning landskapsandelarna vöre möjligt i omfattningen 5-8 miljoner. Däremot klarar sig Sottunga och Kökar inte utan lite stöd. Med god ekonomisk politik skulle ovanstående kommuner kunna behålla servicenivån med nuvarande skattenivåer. Däremot skulle några kanske få amortera i lite långsammare takt. Precis som Roger skriver så skall vi ställa krav på ÅHS, gymnasiet, m.fl. Det är naturligt eftersom de styrs av lagstiftning fån LR och LT. Jag menar att eftersom kommunallagen antas av LR och LT så måste vi kunna ställa krav på kommunerna. Kanske man kunde hitta ett samförstånd i frågan mellan kommande regering och kommunförbundet. Offentliga ekonomin består som jag tidigare skrev inte enbart av landskapet

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg