Hänförande om havet och livet

Tillbringade gårdagskvällen i Ålands sjöfartsmuseums auditorium, en plats där jag många gånger förut diskuterat samhällsfrågor  framtid och utmaningar. Den här gången handlar det om historia och en berättelse som kunde utspelat sig på Åland men är överallt, med basen på den danska ön Marstal. Grunden är Carsten Jensens makalösa roman Vi, de drunkade. Har du inte läst den är du att gratulera. Du har 780 sidor svindlande berättelser som väntar.

En som läst är regissören Arn-Henrik Blomqvist från Mariehamn. Han har gjort mer än så, han har förädlat bokstäverna till en två timmar lång pjäs som berör, upprör, skrämmer, roar och lämnar ingen i fred. Jag är efter att ha sett den djupt imponerad över inte bara Blomqvists kreativa supertalang utan också av de tre skådespelarnas insatser. Med till synes enkla medel byter de skepnader på ett sätt som tydliggör och berättar, samtidigt. Marc Svahnström, Jonas Kippersund och Lidia Bäck inte bara spelar sina olika karaktärer. De förvandlas till dem i ett ursinnigt tempo, ackomjanerat av musik och bilder som gör storyn mer levande än jag trodde var möjligt. De enskilda prestationerna är strålande med Lidia Bäcks gestaltning av odågan Herman på förstaplats. Fenomenalt, är nog ordet.

Vanligen är känslan efter att ha sett en filmatisering av en bok att boken är bättre. Här är det kanske inte tvärtom, men inte heller långt ifrån. Arn-Henrik Blomqvist är att gratulera, detta är att ta en redan oerhört stark story till ytterligare en nivå och det är ju sist och slutligen det vi borde göra alla dagar; försöka lite mer och lyckas lite bättre.

Sista chansen att se denna pjäs är i dag söndag kl 15.00 på sjöfartsmuseet. Jag lovar, ni kommer att lyckönska er själva om ni går dit!

 

Arn-Henrik Blomqvist, Jonas Kippersund, Lidia Bäck och Marc Svahnström tar den redan magnifika berättelsen (Vi, de drunknade) om människors kamp mot havet och för livet till en ny nivå.